Brist på arbetskraft tuff utmaning med åldrande befolkning

Den demografiska utmaningen har varit känd för så väl riks- som kommunpolitiker under flera år. Den senaste befolkningsframskrivningen som Statistiska centralbyrån publicerade i april visar på lägre födelsetal, samtidigt som andelen äldre ökar. Fram till 2033 kommer alla kommuner att ha färre barn i förskoleålder, samtidigt som andelen som är 80 år eller äldre ökar kraftigt. Hälften av landets 290 kommuner beräknas få färre invånare.

2021 publicerade Sveriges Kommuner och Regioner en rapport om välfärdens kompetensförsörjning, där man konstaterade att äldreomsorgen skulle behöva öka antalet anställda med 30 procent fram till 2031.

Nu, tre år senare, visar SCB:s siffror att befolkningen växer betydligt långsammare än vad tidigare prognoser visat. Med färre i arbetsför ålder blir det fler branscher som slåss om arbetskraften. 

Vad får det för konsekvenser för kompetensförsörjningen?

– Vi vet att om man skulle göra en framskrivning bara rakt av att ”så här många äldre personer över 80 år har vi i Sverige om x antal år och så här utvecklas arbetskraften under samma tid”. Då vet vi ju att arbetskraften inte räcker helt enkelt, säger Sabina Joyau. 

Bristen på arbetskraft ser heller inte likadan ut över hela landet. Äldreomsorgen konkurrerar bland annat med gruvnäring och batterifabriker i norra Sverige. 

– Det finns helt enkelt inte folk. I andra delar av landet så finns det människor att rekrytera, men de har inte rätt kompetens. Så själva kompetensförsörjningen är tuff över hela landet, men den ser olika ut.

Arbetskraftsinvandring brukar framhållas i debatten som en av lösningarna. Men det tillbakavisar statsminister Ulf Kristersson (M) och migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) i en debattartikel i Svenska Dagbladet och skriver att det rör sig om ett missförstånd. 

”Som flera demografi-forskare är inne på, är inte invandring en enkel lösning på demografiska problem med en åldrande befolkning. Förklaringen är att de som kommer hit så småningom också kommer att pensionera sig, vilket i sin tur medför att nettoinvandringen ytterligare behöver öka”, skriver ministrarna i artikeln. {{toplink}}

Sabina Joyau säger att äldreomsorgen behöver ställa om arbetssätt när det finns färre personer att tillgå och fler äldre i behov av omsorg. Hon tar utvecklingen inom välfärdsteknik som exempel där tillsyn via kamera och läkemedelsrobotar frigör tid som kan användas till andra arbetsuppgifter. 

– När det gäller den typen av hjälpmedel så har man sett att för den enskilde äldre så blir det också en större frihet och självständighet hemma. Men det ger också andra möjligheter att schemalägga personalen och skapa lite mer luft i de scheman som finns.

Om man nu inte lyckas lösa den här omställningen, vad händer då om tio år med 38 procent fler äldre över 80 år?

– Andelen äldre över 80 år som behöver omsorg minskar. Det har den gjort i många år. Om den här minskningstakten fortsätter som den har gjort i dag och vi lyckas med den här omställningen till mer av teknik och nya arbetssätt, då kommer behoven av äldreomsorg inte behöva växa mer än ett par procent. Men skulle det stanna av nu, på samma nivå som idag, då kommer äldreomsorgsbehoven växa med 40 procent på tio år.

Svårigheterna i att göra rätt prognoser får också konsekvenser på andra håll i kommunerna. Behöver det byggas fler äldreboenden och i så fall med hur många platser? Eller kan en äldre person erbjudas en plats i grannkommunen? I somras kom en dom i Högsta förvaltningsdomstolen där det slogs fast att Ystads kommun hade uppfyllt sina skyldigheter enlig socialtjänstlagen när de erbjöd en person ett boende i grannkommunen. 

– Det är positivt att samverka med varandra över kommungränsen för att kunna tillgodose äldres behov av ett tryggt boende och det har man möjlighet att göra. Det var en dom som hjälper till i det arbetet kan man säga, säger Sabina Joyau.

Vad behöver äldreomsorgen från regeringen? Det kommer en budget om några veckor.

– Att äldreomsorgslyftet förlängdes i tre år var otroligt viktigt. Men från vår sida ser vi ju att det skulle behövas i tio år framöver. 

Sabina Joyau lyfter också det skärpta försörjningskravet för arbetstillstånd. Den 1 november 2023 höjdes beloppet så att det nu motsvarar 28 480 kronor i månaden, vilket är 80 procent av medianlön.

– Nu är det inte en stor och utbredd företeelse inom äldreomsorgen än så länge. Men här har ju regeringen egentligen försvårat för kommunerna att klara kompetensförsörjningen framåt.{{toplink}}

linda@altinget.se