KU slår tillbaka mot anmälningshetsen: ”Inte rimligt”

När konstitutionsutskottet på torsdagen presenterade sin årliga granskning av regeringen skonades varken den sittande regeringen eller den förra. I fem av nära trettio fall kunde utskottet konstatera brister.

Men medan energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) kritiserades för regeringens hantering av elstödssekretessen och skolminister Lotta Edholm för att ha avböjt frågor efter en tidigare KU-anmälan handlar de flesta ärenden som landat på konstitutionsutskottets bord om uttalanden av olika slag.

Till exempel anmäldes Khashayar Farmanbar (S) för att i Aktuellt ha uppgett fel elpriser, migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) för en uppgift i Expressen om antalet papperslösa i Sverige och statsministern för ett inlägg i en partiledardebatt om kärnkraftens nedläggning.

Nu säger utskottet ifrån.

– Det är inte rimligt att konstitutionsutskottet ska döma av politiska frågor i debatten, säger ledamoten Malin Danielsson (L).

Inte KU:s uppgift

Konstitutionsutskottet konstaterar en väsentlig ökning av de anmälningar som handlar om huruvida ett statsråds uttalande är korrekt i sak eller inte. Omfattningen gör att utskottet nu tänker om. 

Tio fall slipper därför helt undan utskottets bedömning i årets granskningsrapport. ”Uttalanden som har karaktären av inlägg i en politisk debatt i första hand bör granskas inom ramen för sådan debatt och i det offentliga samtalet, inte inom ramen för den konstitutionella granskningen som är KU:s uppgift”, skriver utskottet. 

Erik Ottoson (M) är vice ordförande. 

– Lite slarvigt skulle man kunna dra gränsen mellan politisk debatt å ena sidan, och informationsgivning i rollen som statsråd å andra sidan. Det kan tydliggöras av om det till exempel sker inom ramen för någonting som sker inom riksdagens kontrollmakt, eller om det är ett tydligt uttalande om att regeringen gör på ett visst sätt, med information från regeringen, säger han.

Ett exempel på det senare rör Ulf Kristerssons regeringsförklaring från i höstas. Den nyvalda statsministern KU-anmäldes av Miljöpartiet för att ha kallat Sverige en ”nästan fossilfri industrination”. Konstitutionsutskottet konstaterar att han hade kunnat vara tydligare i sitt uttalande.

– Det här är ett väl förberett anförande. Regeringen kommer till riksdagen för att informera om sin politik och det ska ligga till grund för den allmänpolitiska debatten som följer. Då ställs också särskilda krav, säger Erik Ottoson.

– Jag är för egen del inte alls övertygad om att det här hade ansetts vara en brist om det hade varit i ett annat sammanhang. Men kontexten gör att vi förväntar oss att det ska vara lättolkat och man ska förstå exakt vad som avses, fortsätter han. 

Inflation i anmälningar

Socialdemokraterna har sagt att de ska vara försiktigare med att använda KU-vapnet än den tidigare oppositionen. Ändå stod de för flest anmälningar i årets granskning.

Malin Danielsson (L) tycker att verktyget ibland används lite för ofta. 

– Vi kan titta på ministerstyre eller om man inte håller armlängds avstånd till domstolarna till exempel, då är det en konstitutionell fråga. Men om det är en fråga om ett partis historieskrivning av vad man har tyckt eller inte tyckt om kärnkraft, det blir väldigt svårt för konstitutionsutskottet att ta ställning till, säger hon. 

Markeringen från utskottets i årets granskning kan ses som en uppmaning till ledamöterna att tänka till när man anmäler, tycker Danielsson.

– Man kan också skicka in en skriftlig fråga, begära en särskild debatt, ta en interpellationsdebatt eller tipsa media. Det finns så många andra möjligheter, säger hon.

V: Enklare att anmäla tweets

Jessica Wetterling (V), även hon ledamot i konstitutionsutskottet, tycker däremot inte att KU-vapnet överutnyttjas.

– Nej, men det skulle jag nog inte säga. Är man i opposition så vill man ju givetvis peka på fel och brister hos regeringen, sen tror jag att det ibland är svårare för våra kollegor att hitta den konstitutionella kärnan i de här andra ärendena, säger hon.

– Det är lite enklare ibland när det är ett Twitterinlägg eller så. Det är givetvis rimligt att tycka och säga till, men sen är frågan om det verkligen är det som KU ska granska.

Wetterling är också skeptisk till oppositionens vilja, från olika politiska läger, att framhålla hur många anmälningar man gjort – och medias intresse att rapportera om det.

– Det betyder egentligen inte att en regering har begått fler eller större misstag än andra regeringar, och sen kommer vi ändå med vårt betänkande där vissa av de där anmälningarna faktiskt inte var så intressanta för KU:s granskning.

{{toplink}}

miol@altinget.se