Kvinnor bakom majoritet av statens utredningar

För tio år sedan var det framför allt män som ledde statens utredningar och kommittéer. Så är inte längre fallet. Men skillnaderna mellan departementen är stora.

150 utredningar och kommittéer arbetar just nu på uppdrag av regeringen, bland annat Betalningsutredningen som Anna Kinberg Batra presenterar i veckan och centerpartisten Ulrika Liljebergs vindkraftsutredning.

Men att statens utredningar och kommittér leds av kvinnor har inte alltid varit lika självklart. För tio år sedan var sju av tio ordföranden män. Året dessförinnan, 2012, var endast drygt var tionde ordförande kvinna (13 respektive 88 procent).

De senaste åren har könsfördelningen varit jämnare. Förra året leddes en majoritet av utredningarna och kommittéerna av kvinnor. Men så är inte fallet på alla departement.

Fem av de åtta ordföranden som i fjol ledde utredningar tillsatta av försvarsdepartementet var män. Utrikes- och arbetsmarknadsdepartementet rekryterar i stället fler kvinnor, 60 procent, visar Regeringskansliets årliga kommittéberättelse.

Nyligen presenterades den parlamentariska kommitté som ska titta på framtiden för public service-bolagen, med fem kvinnor och tre män som ska arbeta under ledning av tidigare KD-ledaren Göran Hägglund.

Förra året var männen annars i knapp majoritet bland ledamöterna i statens kommittéer, enligt årsredovisningen.

Även här har arbetsmarknadsdepartementet en större andel kvinnor, medan en majoritet män i stället arbetade på dåvarande miljödepartementet, försvars- och finansdepartementet.

Av de sakkunniga som värvas för att bistå med sin expertis i kommittéernas och utredningarnas arbete är i stället flest kvinnor (55 procent). Så är dock inte fallet på utrikesdepartementet vars experter framför allt är män (65 procent). 

Den största könsskillnaden hittar vi annars bland sekreterarna. Där är nära sju av tio kvinnor och utvecklingen går snarare mot en än skevare könsfördelning med fler kvinnor.

Men även i den gruppen finns det tydliga skillnader mellan departementen. Försvarsdepartementet har till exempel en majoritet män som sekreterare. Medan åtta av tio av kulturdepartementets sekreterare är kvinnor. 

Just kulturdepartementet har också allra mest ojämn könsfördelning om man ser till alla anställda i departementets utredningar och kommittéer förra året – 70 procent var kvinnor. 

 

Forrige artikel S: Regeringen begår tjänstefel om Äldreomsorgslyftet S: Regeringen begår tjänstefel om Äldreomsorgslyftet Næste artikel Nyvald ordförande vill ha verkstad kring kompetensförsörjningen Nyvald ordförande vill ha verkstad kring kompetensförsörjningen
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.