Så ger vi bättre stöd till dem som flyr från våld i hemmet

Af Trine Vikinge och Elisabeth Lietha
Ordförande respektive styrelseledamot, Centerkvinnorna Linköping City

Skyddade boenden är verksamheter där de som flyr från våld i hemmet kan få skydd. Kommunerna har skyldighet att se till att adekvat skydd och stöd finns för våldsutsatta, och finansierar jourer och skyddade boenden som oftast drivs av aktörer inom den idéburna sektorn (med idéburet avses icke-vinstdrivande samt värdebaserade organisationer).

Samarbeten med dagens skyddade boenden kan vara i form av upphandlade tjänster under LOU (Lagen om offentlig upphandling), ett IOP (Idéburet – offentligt partnerskap) eller annan form. Tyvärr är dessa avtal ofta kortsiktiga och ibland underfinansierade. Ofta ställs krav på boendet vad gäller insatser för de skyddsbehövande, men tyvärr ofta utan motsvarande skyldigheter för den offentliga aktören att bidra i utvecklingen av insatserna. Kommunens enda skyldighet är ofta just bara att betala.

Ett gemensamt ansvar

Kommunens investerade medel skulle skapa större värden om de satsades på långsiktiga utvecklingssamarbeten med idéburna aktörer. Med långsiktig avser vi typiskt 5 + 5 år. Dessa utvecklingssamarbeten skulle kunna byggas på gemensamma och tydligt formulerade kvalitets- och effektmål.

Den idéburna aktören skulle ansvara för genomförande och kvalitetssäkring av insatserna och skulle tillsammans med den offentliga aktören, så som socialtjänsten, ansvara för uppföljning av effekter och måluppfyllelse. Den idéburna och offentliga aktören skulle inom ett sådant långsiktigt utvecklingssamarbete ha gemensamt ansvar för vidareutveckling av stödet och insatserna.

Säkerställ kunskapen

Skyddade boenden behöver ha förmågor med hög kvalitet och professionalitet inom många områden, för att möjliggöra och stärka exitprocessen då den våldsutsatta kan återgå till ett fritt och självständigt liv i eget boende. Samtliga insatser måste ha ett helhetsperspektiv där olika aktörer samordnar sig till förmån för den våldsutsattas säkerhet, trygghet och vård, med fokus på personens hela livssituation. Både i ett akut skede, men även på lång sikt.

För att säkerställa att denna kunskap finns i adekvat omfattning och med tillräcklig kvalitet behövs statlig finansiering för metodutveckling samt etablering av nya samarbetsformer mellan offentlighet, civilsamhälle och näringsliv. Kommunerna behöver även stöd i att kunna garantera rättssäkerheten för våldsutsatta vuxna och barn. Allt med syfte att säkerställa skydd och stöd som effektivt leder till att de utsatta kvinnorna får en tillfredsställande livssituation, frihet från våld och hot om våld, och egen försörjningsförmåga.

Krävs mer resurser

Kommunen har genom sociallagstiftningen lagstadgat ansvar för skyddsinsatser och för säkerställandet av kompetens, kvalitet och resurser. Att införa lagreglering och tillståndsplikt för skyddade boenden skulle gynna utvecklingsarbetet. Detta har föreslagits i Ett fönster av möjligheter (SOU 2017:112) och bör genomföras snarast. Tillståndsplikt samt tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) skulle gynna kvalitetssäkring och professionalisering av boendena och skulle vara ett stöd för det långsiktiga utvecklingsarbetet.

Långsiktigt utvecklingssamarbete, där syftet är att nå tydliga gemensamt formulerade effekter och mål, och att tillsammans utveckla mer effektiva arbetsformer för att nå dessa, kommer kräva mer resurser. På kort sikt kommer det kosta. På längre sikt kommer det ge bättre effekt för dem som behöver samhällets skydd och stöd. Totalt sätt kommer det även gynna kommunernas ekonomi genom att människor återfår sin frihet och blir aktiva och deltagande aktörer i samhället.

debatt@altinget.se