Svenskt näringsliv: Kommunerna behöver inte mer pengar – effektivisera i stället

Om regeringen inte höjer statsbidragen i höstens budget är det ”antingen att göra stora neddragningar eller höja den kommunala skatten”, sade Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö, till Altinget förra veckan. 

Men enligt Svenskt näringslivs beräkningar finns det en effektiviseringspotential i kommunerna på 40 miljarder. 

– Sen när man börjar titta på hur mycket pengar kommuner och regioner har fått, så visar det sig att de har gått med överskott de senaste åren. Bara de tre senaste åren är överskottet på 167 miljarder, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt näringsliv, till Altinget. 

{{toplink}}

Mer värde för skattekronorna

Han menar också att det ekonomiska läget för kommuner och regioner väntas vända redan 2025. 

– Här finns det potential att använda de resurser man redan har fått plus att ta tillfället i akt att effektivisera verksamheten. Vi behöver ändra debatten från det att kommuner och regioner ska ha mer pengar till att vi måste få mer värde för varje skattekrona.

Hur skulle man effektivisera?

– Här finns det mycket att göra. En grej är benchmarking, att lära sig efter de kommuner som faktiskt bedriver en effektiv verksamhet. Vad gör de som är bra och som andra kommuner kan lära av? 

– Sen finns det upphandlingsområdet. Det är väldigt många nya upphandlingar som skulle kunna effektiviseras. När det kommer till regioner så har vi ganska många regioner, det är ganska ineffektivt. Vi kanske bara ska ha sex regioner i Sverige för att nyttja stordriftsfördelar.

Daunfeldt menar också att det kan finnas vissa saker som kommuner och regioner inte ska göra, utan kan överlåta till den privata sektorn. 

– Kommuner och regioner sitter ju på enorma tillgångar som har jättestora marknadsvärden. Är det så att man inte klarar av att effektivisera verksamheten, då finns det också möjlighet att sälja av tillgångar. Det är något som inte heller kommer fram i debatten, till exempel stora fastighetsbestånd i allmännyttan.  

Ett annat alternativ som kommuner och regioner har är att höja skatten.

– Är det så att man inte klarar av sin ekonomi, då får man ju höja skatten. Kommuner och regioner tar inget eget ansvar utan man vänder sig till farbror staten som ska hjälpa när de hamnar i knipa, trots att de bevisligen haft många goda år.

SKR: Reserverna slut nästa år

Enligt SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog är det mellan 30 och 40 kommuner som inte har en resultatutjämningsreserv som motsvarar deras beräknade underskott i år. Bland regionerna är det bara tretton stycken som har en sådan reserv, men få av dessa kan täcka upp för sina beräknade underskott. 

– Men nästa år så har de flesta redan gjort av med det de hade i reserv. Det är inte i år som vi pratar om, utan vi pratar om pengar för nästa år.  

Hur ser möjligheten att effektivisera ut för kommuner och regioner? 

– Självklart finns det effektiviseringspotential på många ställen, och de allra flesta jobbar med det också, men i och med att underskotten i de flesta regioner och några kommuner är så gigantiska så kommer allmänna effektiviseringar inte att räcka, utan det handlar om mycket större belopp än så som ska bort.

Nu kräver SKR fler åtgärder för långsiktighet i ekonomin. 

– Då vill man absolut inte ha den här situationen som det blir gång på gång, att man drar ned och sen får man pengar i efterhand och så blir det överskott i alla fall som man inte kan använda till någonting, säger Wallenskog och fortsätter: 
 
– Det är ofta så det blir eftersom staten är så saktfärdig. Först ska vi se om det går åt helvete, sen ska vi kanske sticka till pengar.

SKR har tidigare krävt att regeringen ska ge mer långsiktiga och tidigare budgetbesked så att kommuner och regioner kan ha framförhållning och långsiktighet när de lägger sina egna budgetar. Organisationen vill även att de riktade statsbidragen görs om till generella.

– Vi skrev också till staten förra våren att reglerna för balanskrav, att om man går med underskott ett år så ska man återställa det inom en treårsperiod. Det är inte rimligt under nuvarande förutsättningar.   

Var är pengarna?

Svenskt näringslivs Sven-Olov Daunfeldt är kritisk till var överskotten har tagit vägen. 

Enligt SKR är det 30–40 kommuner som inte skulle har reserver att använda sig av i år, och nästa år kommer de flesta ha gjort av med sina reserver, vad säger ni om det? 

– Samtidigt är det så att vart har alla de här pengarna tagit vägen? Vart har alla överskotten tagit vägen? Det är 28 miljarder i underskott, men de har gått med 167 miljarder i överskott de senaste tre åren, säger han. 

rep@altinget.se