Utredare: Ta bort en del av flerbarnstillägget

Utredningen om ett modernare försäkringsskydd för gravida lämnade över sitt slutbetänkande till socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) förra veckan. Synen på gravida när det handlar om sjukpenning har inte ändrats på flera decennier och enligt utredningen har gravida historiskt sett haft svårare att få sjukpenning. 

– Det har sin bakgrund i förarbetsuttalanden från 1944 där man säger att det som hör samman med havandeskap och barnsbörd tillhör den normala livsprocessen och därför inte är grund för sjukpenning och sjukskrivning, säger Kristina Nilsson vid överlämnandet. 

Till Altinget säger hon att det inte går att svara på varför regelverket fortfarande ser ut som det gör.

–  Det är ju i förarbetena till sjukpenningregelverket som det här finns och jag är själv förvånad över att man inte har sett över det här. 

Utredningen har också sett att det i vissa regioner finns sjukskrivningsrutiner som utgår från det synsättet.

–  Det kan handla om att vissa besvär efter en viss vecka i graviditeten inte är grund för sjukskrivning, säger Kristina Nilsson. 

Utredningen föreslår bland annat att:

• Regelverket ska förtydligas så att en gravid inte ska anses vara frisk om en icke-gravid hade ansetts vara sjuk med motsvarande symtom och arbete.
• Att taket vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten i graviditetspenningen ska höjas till samma nivå som inom sjukpenningen, tio prisbasbelopp.
• Att alla besvär som orsakas eller förvärras av graviditeten ska beaktas vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning i ett fysiskt påfrestande arbete.
• Att graviditetspenning ska kunna utgå till och med dagen före faktisk förlossning.

Finansieringen av förslagen görs genom att barnbidragets flerbarnstillägg för det andra barnet tas bort, något som även tidigare utredningar har föreslagit. Även Riksrevisionen har påtalat att tillägget är dyrt och har låg träffsäkerhet. Tillägget beräknas kosta 1,3 miljarder kronor per år. 

En stor del går till familjer som kanske skulle klart sig lika bra utan, säger Kristina Nilsson.

Ett slopat bidrag skulle enligt utredningen innebära en besparing för staten på 460 miljoner kronor per år efter att utredningens förslag finansierats. Däremot rörs inte de övriga flerbarnstilläggen i det här förslaget. 

Kristina Nilsson passar också på att föreslå hur de pengarna kan användas, även om det inte ingår i utredningsuppdraget. 

– Förslagsvis till mer träffsäkra åtgärder för de barnfamiljer som behöver det allra mest, säger hon.

linda@altinget.se