Fler elever slås ut från skolan – C: Regeringens besparingar har fått effekt
(Foto: Henrik Montgomery/TT)
Niondeklassares slutbetyg sjunker och andelen elever som är behöriga till gymnasiet är färre än förra året, visar ny statistik från Skolverket. ”Verkligheten är antagligen värre än dagens siffror visar”, säger skolminister Lotta Edholm (L).
83,7 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga till gymnasiet, jämfört med 85,2 procent år 2023. Det är en sänkning med 1,5 procentenheter.
Av de drygt 122 000 elever som gick ut nian i våras saknade nästan 20 000 elever behörighet till gymnasieskolan.
Skolminister Lotta Edholm (L) tror att läget är värre än vad siffrorna visar.
”Det här är ytterligare bevis på att skolan ska tillbaka till grunderna. Dessutom finns det i dessa siffror sannolikt stora utmaningar med betygsinflation, så verkligheten är antagligen värre än dagens siffror visar”, skriver hon till Altinget.
”Behöver kraftsamla”
Eleverna som inte får godkänt i matematik har ökat med 1,9 procentenheter. Det är 12,8 procent av eleverna som inte når målen, vilket motsvarar omkring 15 600 elever.
– För många elever är det ett godkänt betyg i just matematik som saknas för att man ska bli behörig till gymnasiet. Skolväsendet behöver kraftsamla runt matematikundervisningen, säger Anna Castberg.
”Besparingar får effekt”
Niels Paarup-Petersen (C), utbildningspolitisk talesperson, pekar på att det är den lägsta andelen behöriga på minst fem år, bortsett från 2018.
– Medan utslagningen är rekordstor så ligger regeringens fokus på vad eleverna gör med mobilen på rasten. Samtidigt som de sparar på pengarna. Det är inte rätt fokus. Skolministern och utbildningsministern har lagt mer tid på att prata om mobiltelefonen på rasten än att se till att faktiskt finansiera det arbete som behövs på skolorna. Det är inte så vi får en bättre skola, säger han till Altinget.
– Regeringens besparingar får direkt effekt på utslagning.
Centerpartiet vill i stället på kort sikt se att de som inte blir behöriga kan söka sig vidare till yrkesprogram. Man vill även att matematik får ett större fokus.
– Det som jag tycker är en intressant grej i det här är att regeringen har så mycket fokus på läsningen. Det är jätteviktigt. Men som vi ser här är det är matte som flest elever faller på. Det är alltid matte som är det avgörande.
Partiet vill också satsa mer pengar på skolan än regeringen, enligt Paarup-Petersen, vilket kommer presenteras i skuggbudgeten.
– Vi kommer satsa mer pengar på skolan än i regeringens budget. Men det är väl ingen överraskning, det gjorde vi förra året också.
Skolministern: Driver större reformer än tidigare regeringar
Lotta Edholm håller inte med om beskrivningen att regeringen bara ägnar sig åt elevers läsning.
”Att kunna läsa och förstå en text är grunden till allt lärande, därför också en förutsättning för att klara matematikundervisningen. Genom göra grundskolan tioårig kommer sexåringars undervisning följa grundskolans ämnes- och kursplaner, vilket stärker fokus på tidig läs-, skriv- och matematikträning.”
Hon menar att den här regeringen driver igenom större reformer för skolan än vad någon tidigare regering gjort.
”Det handlar till exempel om fler mindre undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek, reglerad undervisningstid, helrenoverat friskolesystem, nytt betygssytem, nya läroplaner, ny lärarutbildning, mindre administrativ börda, fler riktiga läroböcker och en lugn skoldag utan mobiler som stör.”
Skolan ska bli mobilfri – utredning tillsätts