Svantessons skattesänkningar borde satsats på skola, fritids och praktikplatser

I åtskilliga kommuner drar politikerna ner på skolbudgetarna, samtidigt som högerregeringen kraftigt dumpar skatterna för de allra rikaste. Parallellt med detta visar verkligheten att fler vuxna i skolan och på andra platser där barn och unga rör sig skulle göra stor nytta både för studieron och för tryggheten i skolan, men också i samhället i stort.

Gångna sommar har nyhetsinslagen om gängskjutningar och vad som i media kallas ”barnsoldater” stått som spön i backen och regeringen är inte sen att påminna om betydelsen av repressiva åtgärder. 

Det finns naturligtvis ingen quick fix för att stoppa rekryteringen av allt yngre barn till denna livs- och samhällsfarliga brottslighet. Men det rimliga vore att i högre grad börja leverera sociala satsningar på sådant som ligger nära barn och ungdomar, i deras fritid och skola, för att på sikt förebygga nyrekryteringar.

Skrotat sommarlov ingen god idé

Malmös skolkommunalråd, liberalen Sara Wettergren, skrev den första september en artikel på Sydsvenskans debattsida i vilken hon påtalade behovet av att skrota sommarlovet och införa ett treterminerssystem. Hon oroade sig för att elever förlorar kunskaper under sommarlovet. Dock hänvisade hon själv till en studie som visade att det inte finns några belägg på att ett treterminerssystem skulle vara bättre ur den synvinkeln. Däremot pekade hon på några andra aspekter.

Hon lyfter bland annat problemet att det finns många elever med andra språk än svenska som modersmål som inte möter det svenska språket på sommarlovet. Ur integrationssynpunkt är det givetvis mycket besvärande. Men att ett treterminerssystem skulle lösa ut den knuten är svårt att tänka sig.

Däremot torde det stämma till eftertanke om vad skolelever erbjuds för sysselsättning under sommarlovet. Många barn lämnas vind för våg under det långa lovet och hänvisas till mindre nogräknade gäng och sammanhang. Det är ett stort problem som politikerna måste ta tag i. 

Utbyggd fritidsverksamhet med personalstyrkor och aktiviteter som matchar samhällets behov av integration och barn och ungdomars förväntningar vore rimliga, liksom möjligheten till olika kommunala praktikplatser eller sommarjobb för alla ungdomar.

Sådana satsningar kostar.

Tryggheten och studieron i skolan oroar

I förra veckan presenterade Skolverket en studie om tryggheten och studieron i svensk skola. Studien är en fördjupning av Pisa-resultaten från 2022. Dessa visar tydligt att studieron på matematiklektioner är betydligt lägre i Sverige än i övriga länder som undersökts. Ett annat resultat som visas är att det finns ett tydligt samband mellan låga kunskapsresultat på Pisa-provet och upplevd otrygghet i skolan.

Hur ska ett sådant resultat tolkas av beslutsfattarna i kommuner och riksdag? Hårdare ordningsregler och förbud av redan förbjuden teknisk utrustning under lektionstid? Förmodligen, sådana åtgärder är ju rätt billiga.

Rimligen borde det indikera att klasstorlekarna är för omfattande och att barnen och ungdomarna inte hänger med. Vidare att fler behöriga lärare, specialpedagoger, speciallärare, fritidsledare och kuratorer borde anställas för att fånga upp elever som halkar snett socialt och nedåt kunskapsmässigt.

Sådana satsningar kostar.

Stora satsningar på de rikaste

Regeringen och SD kommer enligt regeringens budgetförslag att genomföra stora inkomstskattesänkningar för uppemot 20 miljarder kronor nästa år. Ungefär en fjärdedel av dessa kommer endast de allra rikaste till del.

Regeringen satsar ungefär 5 miljarder kronor i statsbudgeten på sänkt skatt för personer med en månadslön på mellan 65 000 och 180 000 kronor. Detta innebär att den som har en årsinkomst på 1 500 000 kronor får sänkt skatt med 21 000 per år och den som har en lön på 2 500 000 kronor får nästan 40 000 kronor i sänkt skatt per år.

Sådana satsningar kostar också. Och politik, det handlar om att prioritera.