Efter forskarkritiken – skolans vetenskapliga grund granskas

Enligt skollagen ska undervisningen vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men efter att flera forskare kritiserat en bristande vetenskaplig förankring i skolan granskar Riksrevisionen skolmyndigheternas arbete med rekommendationer och undervisning. 

Helena Holmlund är projektledare och har precis inlett en förstudie. Om några månader kommer beslut fattas om Riksrevisionen går vidare med granskningen.

 – Forskare har uppmärksammat en bristande vetenskaplig förankring i skolan, säger hon till Altinget, och berättar att man i förstudien tittar på regeringen, Skolverket, Skolinspektionen och SPSM. 

Holmlund lyfter bland annat fram Skolverkets digitaliseringsstrategi, där forskare pekade på bristande vetenskaplig förankning, och som sedan revs upp av regeringen. Ett annat exempel är att det i kursplanerna saknas rekommendationer om vetenskapligt förankrade metoder att lära barn läsa och att det har riktats kritik mot modellen för kollegialt lärande som Skolverket jobbar med.

Den här kritiken riktas mot Skolverket, har ni uppmärksammat någon kritik mot de andra myndigheterna som ska granskas? 

– Inte på samma sätt, men alla de här myndigheterna har ju haft uppdrag om att till exempel gå igenom materialet på sina hemsidor och se till att det är tydligt förankrat i vetenskaplig grund. Så alla myndigheter är relevanta för själva frågan. 

{{toplink}}

Skolverkets gd: ”Hjärtefråga”

Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström skriver till Altinget att det för Skolverket är centralt att det som myndigheten gör vilar på vetenskaplig grund, och pekar på att regeringen under våren och hösten har skärpt kraven på myndigheten. Skolverket genomför därför en övergripande analys av myndighetens nuvarande organisation, styrning och uppföljning.

”Jag har under mina första månader kunnat konstatera att Skolverkets olika avdelningar beaktar vetenskapliga rön inom skolområdet, och har omfattande forskarkontakter. Men jag har också kunnat konstatera att detta arbete inte är samordnat på myndighetsnivå. Risk finns därför att vi inte fullt ut förmår att samlat värdera, systematisera och förmedla relevant vetenskap för skolväsendet”, skriver Malmström.

En lösning enligt honom är att inrätta ett brett sammansatt vetenskapligt råd på myndigheten, som säkerställer samordning i myndighetens kontakter med forskarsamhället och att grundläggande vetenskapliga perspektiv kommer till uttryck i Skolverkets arbete. 

”För mig, som själv har en lång bakgrund i universitetsvärlden, är det en hjärtefråga att Skolverket tar till sig och synliggör vetenskapen i all sin komplexitet och att de ibland motstridiga uppfattningar som finns ges plats att komma till uttryck i Skolverkets arbete.”

Skolinspektionen: Svårt med motstridig forskning

Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo välkomnar initiativet. 

– Granskning är alltid nyttigt. Skolmyndigheterna har ju fått förtydliganden i våra instruktioner om att vi ska beakta det här, säger hon till Altinget. 

– Det är klart att myndigheter alltid kan göra mer och vidareutveckla sina metoder. Men jag måste säga att vi är väldigt aktiva när det gäller frågor som vetenskaplig grund och vi har också granskat skolor om de inte har ett eget vetenskapligt förhållningssätt.  

Det är när myndigheten själv ska utveckla kvalitetskriterier som det kan finnas vissa utmaningar enligt Helén Ängmo. 

– Vi använder oss av forskningssamanställningar, men en svårighet är att forskningen inte alltid är entydig. Den kan till och med vara motstridig ibland. 

Särskilt i vissa fall när det kommer till att avgöra vad som är god kvalitet i undervisningen eller i de olika ämnena, menar hon.  

”Lättare sagt än gjort”

Även Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) välkomnar granskningen. 

”Sen kan det vara lättare sagt än gjort och det kräver resurser. Dels så förändras den vetenskapliga grunden kontinuerligt i och med att ny forskning och ny beprövad erfarenhet tillkommer. Vi uppdaterar därför vårt stöd löpande. Dessutom är utbildningsvetenskapen och det specialpedagogiska området inte på långa vägar är tillräckligt beforskat. Vi skulle gärna se mer forskning för våra målgrupper”, skriver generaldirektör Aurora Lindberg till Altinget.

{{toplink}}

rep@altinget.se