Efter stipendiesatsningen: Rekordmånga svenskar på EU-toppskola

BRYSSEL. Aldrig förr har så många svenskar suttit i bänkraderna när College of Europe på tisdag drar igång läsåret.

Det prestigefulla universitetet, med säte i belgiska Brügge samt i polska Natolin och albanska Tirana, erbjuder ettåriga masterutbildningar som räknas till världens bästa inom EU-frågor och Europastudier. 

Utbildningen anses vara en plantskola för EU-tjänstemän.

Trots det har intresset för skolan historiskt varit begränsat bland svenskar. Förra året var det totalt tre svenskar som läste på universitetets olika fakultet.

I år är antalet svenskar dock tio stycken – det högsta någonsin. Och från att antalet sökande tidigare legat runt mellan fem och 12 var det i år 52 personer som sökte in till skolan. En historisk ökning, enligt Universitets- och Högskolerådet (UHR) som ansvarar för att dela ut stipendier till svenska studenter på skolan.

Förklaringen till årets ökning av både antal sökande och antagna svenskar hänger, enligt flera bedömare, ihop med just detta stipendium.

Sexdubbling av stipendiet

College of Europe är nämligen inte gratis. Ett läsår i Brügge kostar 29 000 euro, motsvarande runt 330 000 svenska kronor. I Natolin och Tirana är årsavgiften 27 000 euro. Då ingår, utöver studierna, även mat och husrum på skolans internat.

Tidigare har den svenska regeringen betalat ut ett stipendium på 390 000 kronor för svenska alumner, vilket alltså ungefär motsvarat avgiften för drygt en person.

I december förra året, några veckor innan ansökningstiden till läsåret 2024–25 gick ut, annonserade regeringen att det dåvarande stipendiet utökades till omkring 2,4 miljoner kronor för kommande läsår. Från att täcka motsvarande en avgift kunde man i stället täcka hela sju stycken.

Utöver det sköt regeringen även till pengar till UHR för marknadsföring av utbildningen och de stipendier som fanns att söka.

Det här har haft effekt på intresset bland studenter, enligt Marian Førde, som ansvarar för urvalsprocessen av stipendiaterna till College of Europe, på UHR.

– Det tror jag är en av de större skillnaderna nu gentemot andra år. Att man nu faktiskt har marknadsfört den här möjligheten och pratat om de utökade stipendierna. Att fler känner till möjligheten.

UHR har valt att sprida ut den totala summan för sju personer så att man i stället kan täcka 80 procent av årsavgiften för nio stipendiater, och därmed ge möjligheten till fler att delta. 

Bra sätt få in svenskar i EU-bubblan

Regeringens satsning på stipendierna är en del av en större insats att få in fler svenskar på jobb inom EU:s institutioner.

Marian Førde tror att det är en smart satsning.

– En utmaning i Sverige är att många tänker att EU är så långt borta. Studier på College of Europe är ett bra sätt att få in folk i EU-bubblan, att bekanta sig med EU och se att det kanske inte är så läskigt. Det tror jag är den största fördelen. Ju fler vi får in i EU-sfären desto bättre.

{{toplink}}College of Europe är ett så kallat Flying Faculty, där föreläsarna flygs in från olika universitet runt om Europa. I Brügge, som ligger nära Bryssel, gör EU-kommissionärer gästföreläsningar och stats- och regeringschefer gör ibland en avstickare till skolan när de är på möte i Bryssel.

Marian Førde på UHR lyfter fram just den höga kvaliteten på undervisningen – och inte minst det nätverk som studenterna får under sitt år på skolan.

– College of Europe har en av världens bästa utbildningar för de som vill jobba med internationella frågor. Och i den här politiska sfären är det en väldigt väl ansedd utbildning, säger Marian Førde.

”En nyckel till att lyckas i Bryssel”

Christopher Andersson var en av de tre svenska studenterna på College of Europe förra läsåret, och den enda som var baserad i Brügge. Han ser också ett behov av att marknadsföra utbildningen bättre bland svenska studenter. Själv hade han aldrig hört talas om utbildningen under sina studier i Sverige, trots att han läste en internationell EU-master på juridiska fakultetet i Lund. Det var först när han kom till Bryssel för en praktik som han fick höra om skolan.

– Jag hade ingen aning om vad College of Europe var förrän jag insåg i Bryssel att det var väldigt, väldigt många som hade pluggat där och att en nyckel till att lyckas i Bryssel kan ligga bakom den utbildningen. Jag säger inte att det innebär att man lyckas, men det hjälper nog en väldigt lång bit på vägen, säger han.

När Federica ringer säger ingen nej

Även Christopher Andersson lyfter fram just den höga kvaliteten på undervisningen.

– Det ger en otrolig förståelse för EU-systemet. De som föreläser är i topp inom de olika EU-ämnena. Det kommer folk som föreläser om någon specifik lagstiftning – och då kan de ha arbetat med att ha tagit fram just det här lagförslaget från första början.

Skolans rektor Federica Mogherini var tidigare EU:s utrikeschef och har ett brett kontaktnät över hela Europa.

– När Federica ringer upp så är det få som kan tacka nej. Så det är ingen konstighet att man får dit ett par kommissionärer per år, säger Christopher Andersson.

{{toplink}}Just kontaktnät är också själva essensen av vad man får ut av ett år på College of Europe, enligt Christopher Andersson.  

– Bara som ett exempel: vi var 350 personer i Brügge som levde ihop under ett år. Av de 350 så är det mellan 150 och 200 personer som flyttar till Bryssel i höst. Så helt plötsligt så har du massvis av kompisar som arbetar på parlamentet och advokatbyråer och i kommissionen.

Själv har han precis påbörjat ett jobb på en amerikansk advokatbyrå i Bryssel där han ska arbeta med konkurrensrätt.

– Jag hade inte fått mitt jobb om jag inte hade pluggat på College of Europe tror jag.  

Inga planer på att utöka stipendier

Även EU-minister Jessika Roswall (M) ser stor potential i den dörr som ett år på College of Europe öppnar till EU-bubblan. Det var hon som lanserade satsningen på stipendierna i december förra året.

– Att så snabbt gå från tre till tio svenska studenter och att ansökningarna var väldigt många fler än tidigare – det ser jag definitivt som en lyckad satsning, säger hon till Altinget.

Regeringens anslag till de sju stipendierna kommer att ligga fast även framöver. Dock vill Jessika Roswall i nuläget inte säga något om någon ytterligare utökning av stipendierna framåt.

– Att få in fler svenskar i EU-institutionerna är en prioriterad fråga för regeringen och kommer att fortsätta vara framöver, säger hon men understryker att satsningar på stipendier till College of Europe bara är en av flera insatser som görs i det här syftet.

Hon nämner bland annat satsningar på träning och coaching inför antagningsprov till EU-anställningar – som regeringen skjuter till extra pengar för i höstens budget – och att jobba med nätverk av svenskar som redan jobbar på EU-institutionerna som mentorer för praktikanter.

– Det gäller att jobba brett. Minskningen av svenskar inom EU-institutionerna har pågått länge och det är inget man löser med en insats, det kommer att ta tid att vända den trenden, säger Jessika Roswall.

charlotta@altinget.se