Regeringen miljonsatsar för att svenskar ska klara EU-prov

Svenskar är dåligt förberedda för att klara antagningsproven till EU-jobb. Nu lägger regeringen 1,3 miljoner på att höja nivån – med förhoppningen om att få in fler svenskar i EU-systemet.

BRYSSEL. Regeringen lägger från och med 2025 1,3 miljoner kronor ytterligare på att bättre förbereda och träna svenskar i att klara av de antagningsprov som krävs för att få en fast eller tillfällig anställning på EU-institutionerna.

Det är Universitets- och högskolerådet (UHR) som i den stundande höstbudgeten får en förstärkning av det så kallade ”tränings- och coachningsstödet”. Syftet är att få fler svenskar att vilja genomföra proven – så kallade ”concours” – och att klara dem bättre.

– Vi vet ju att svenskar är lite ovana med de här testerna som görs. De är byråkratiska. De är annorlunda. Och därför så behövs det extra stöd för att klara av de här, säger EU-minister Jessika Roswall (M) till Altinget.

– Antagningsproven är ju en viktig del för att komma in i de olika institutionerna. Så därför är den här satsningen en viktig del för att vi långsiktigt ska få fler svenskar på de olika institutionerna.

Öronmärkning

UHR har redan sedan tidigare i uppdrag från regeringen att på olika sätt arbeta för att öka svenskarnas intresse för en EU-karriär, bland annat genom diverse informationsinsatser om karriärmöjligheter inom EU men även att anordna träningar för de som vill göra proven. Stödet har sedan 2020 legat på 2,5 miljoner kronor per år.

Nu läggs alltså ytterligare 1,3 miljoner på att, på olika sätt, träna och coacha svenskar till att ta sig igenom den ofta långa antagningsprocessen och att klara av de svåra proven.

Med de extra medlem ska UHR bättre kunna informera om de anställningsmöjligheter som finns och om vägen fram till ett jobb. Men enligt Roswall handlar regeringens satsning inte minst om effektivare träning och individanpassad coachning inför testerna och rekryteringsprocessen som följer. 

Tanken är att personalstyrkan på UHR, med hjälp av de extra medlen, ska kunna utökas så att fler personer kan jobba med det här stödet och utveckla det stöd som redan ges.

– Så att de får de resurser de behöver för att kunna utföra det här uppdraget effektivt.

{{toplink}}Förstärkningen av stödet är en i raden av pågående insatser för att få in fler svenskar på jobb i EU-systemet. Som Altinget tidigare rapporterat om råder det brist på svenskar i EU-systemet – ett problem både för Sverige och för EU, understryker Jessika Roswall.

– Det är viktigt för oss att vi har svenskar där som också kan bidra med vår kompetens och kunskap och den erfarenhet som vi har. Men det är också väldigt viktigt för EU att det finns en representativ andel svenskar. Det är en fråga om förtroendet för EU, att man har en representation från alla länder.

Fortsätter uppdraget i ny roll

Åtgärden är en av de sista Jessika Roswall vidtar som EU-minister – på tisdag ska en regeringsombildning presenteras vid riksdagens öppnande där, utöver en ny utrikesminister, även Roswalls efterträdare ska avslöjas.

Själv är Jessika Roswall snart på väg till Bryssel. På onsdag den 11 september förväntas Ursula Von der Leyen presentera sin nya EU-kommissionen då det ska avslöjas vilken portfölj svenskan ska få på sitt bord de kommande åren – förutsatt att hon också får parlamentets välsignelse efter den utfrågning som väntar alla kommissionärskandidater i parlamentet.

Arbetet med att få in fler svenskar på EU-jobb vill hon ta med sig in i sin tilltänkta roll som kommissionär.

– Jag tycker att det här är viktigt på riktigt så jag ser inte att jag kommer sluta jobba med de här frågorna bara för att jag blir kommissionär, säger Jessika Roswall.

– När jag har träffat studenter och unga människor så säger jag att är man politiskt intresserad och vill vara med och lösa stora utmaningar som säkerhet, klimat och konkurrenskraft som vi behöver gemensamma lösningar på – då är ju Bryssel det perfekta stället att jobba på. Det kommer jag fortsätta trycka på även i min nya roll.{{toplink}}

Forrige artikel Efter bristerna – så vill partierna säkra elevernas läskunnighet Efter bristerna – så vill partierna säkra elevernas läskunnighet Næste artikel Efter stipendiesatsningen: Rekordmånga svenskar på EU-toppskola Efter stipendiesatsningen: Rekordmånga svenskar på EU-toppskola