Budgetens välfärdsmiljarder: ”Det är ett hån”

Stora delar av budgeten hade redan offentliggjorts när Elisabeth Svantesson (M) på tisdagsmorgonen samlade presskåren för att, med bakgrund i en beskrivning av ett dystert ekonomiskt läge, meddela hur mycket landets kommuner och regioner har att vänta i statliga medel nästa år.

6 miljarder kronor i en förstärkning av det generella bidraget ska enligt finansministern minska risken för att en hög inflation leder till neddragningar i välfärden.

– Det är ett hån mot alla välfärdsarbetare som sliter och som gör allt för att få välfärden att gå runt under väldigt snåla förutsättningar, och har gjort under väldigt lång tid. Det här kommer inte göra någon skillnad alls på arbetsplatserna för undersköterskor, vårdbiträden och barnskötare, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.

Hon säger sig haft högre förväntningar på den budget som regeringspartierna och Sverigedemokraterna förhandlat fram.

– De har haft ett högt tonläge och kritiserat förra regeringen, slagit sig för bröstet och lovat guld och gröna skogar och lovat att välfärden är viktig. Men när det nu kommer till kritan vill de inte ge någonting, säger hon till Altinget.

Räcker inte

Sveriges kommuner och regioner (SKR) hade innan budgetsläppet varnat för de stora ekonomiska utmaningar som både kommuner och regioner står inför kommande år, med ett årligt underskott på 20–30 miljarder kronor.

6 miljarder räcker inte på långa vägar, enligt organisationens chefsekonom.

– Nej, det kommer det inte att göra. Vi har räknat med att skatteunderlaget realt sett minskar med 2,7 procent och när priser och löner ökar urholkas också statsbidragen realt sett, säger Annika Wallenskog till Altinget. 

När Elisabeth Svantesson svarade på frågor efter budgetpresentationen sade hon att det inte är första gången SKR får mindre än vad de vill ha.

Litar du inte på den bedömning som SKR gör av det ekonomiska läget?

– Jo, jag har mycket god kontakt med SKR. Jag vet också att de vet att det kommer bli tuffa tider. Staten kommer varken kunna kompensera kommuner, hushåll eller företag på alla sätt i en svår tid, men vi gör det på ett starkt sätt i den här budgeten, säger hon till Altinget.

Sämre kvalitet i skolan

Lärarförbundets ordförande Åsa Fahlén är orolig för att den satsning som skolan behöver uteblir. 

– Skolan och utbildning är en väldigt stor del av en kommunal budget. Risken är att den här sektorn får ta den största smällen i den här lågkonjunkturen som vi går in i, säger Åsa Fahlén till Altinget.

Hon tror att det kommer behövas sparas på flera håll, däribland kringresurser som lärarassistenter, elevhälsan och andra delar som uttryckligen nämns som prioriterade i Tidöavtalet. 

– Sen är det inte ovanligt att man får fler elever och fler lektioner när resurserna minskar och att kvaliteten försämras när man får mindre tid att förbereda sig och mindre tid för varje elev.

Pandemistöd försvinner

De 6 miljarder som regeringen och Sverigedemokraterna nu beskriver som en förstärkning av det generella bidraget innebär i praktiken att nivån bibehålls, anser SKR. Den största besparingen utgörs enligt Dagens Medicin av den tillfälliga förstärkning för vårdpersonalens återhämtning efter pandemi, uppskjuten vård och covid-19-vård som nu försvinner.

Totalt handlar det om nära 11 miljarder mindre i utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. 

SKR:s Annika Wallenskog tror att regionerna får det allra tuffast framöver, bland annat då de drabbas hårdare av inflationen och får större kostnader för pensioner. Det kommer också bli svårt för regionerna att hinna vidta de åtgärder som krävs för att få ekonomin i balans.

Kan man förvänta sig nedskärningar? 

– Ja, men kanske inte genom att man säger upp folk utan snarare genom att inte återbesätta när folk slutar, säger Wallenskog.

Samtidigt har regeringen också aviserat riktade medel till regionerna, bland annat för att öka antalet vårdplatser.

– Även om man har pengar är det inte det som är problemet med vårdplatserna utan snarare att man inte hittar personal för att bemanna, säger hon.

Kommunals största medlemsgrupp arbetar i äldreomsorgen och Malin Ragnegård tror att det blir en svår tid även för dem framöver.

– Kommunerna använder ju tyvärr äldreomsorgen mycket som en budgetreglator. För att få sin budget att gå ihop så bemannar man därefter. Det är redan en enormt tuff situation som det är i dag. Man är slutkörd med scheman som inte går ihop med livet, ingen tid för återhämtning och många som inte orkar jobba heltid fram till pension. Många väljer att säga upp sig eller bli timvikarie för att man inte klarar av de scheman som är.

Ragnegård kan varken se att det är en satsning som regering genomför, eller förstå regeringspartiernas prioriteringar.

– Man skulle ju kunna prioritera att inte göra ett överskott på 84 miljarder, till exempel. Det är helt obegripligt för mig när vi har en välfärd där man behöver göra stora satsningar. Vi har pratat om stora krispaket, det är akuta insatser som krävs, säger hon.

miol@altinget.se, rep@altinget.se