Cederkliniken: Vår modell kan halvera sjukfallen

DEBATT. Antalet långtidssjukskrivna över 90 dagar har minskat med cirka 60 procent. Cedermodellen ger tydliga resultat. Det innebär minskad ohälsa och lägre kostnader för samhället, skriver tre ansvariga vid Cederkliniken.

Petter Tuorda
Distriktsläkare och verksamhetschef, Cederkliniken, Praktikertjänst
Laila Davidsson
Sjuksköterska och biträdande verksamhetschef, Cederkliniken, Praktikertjänst
Jörgen Boström
Distriktsläkare och medicinskt ledningsansvarig, Cederkliniken, Praktikertjänst

 

Sverige beskrivs ibland som ett av världens friskaste länder, men med världens sjukaste befolkning. Den här intressanta motsägelsen beror i korthet på att folkhälsan i Sverige i stort är god samtidigt som vi har höga sjukskrivningstal.

Men på senare år har sjukskrivningarna avstannat och det finns tydliga tecken på att en långvarig ökning kan vara bruten samtidigt som sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa fortsätter att ligga på en hög nivå.

Stor variation

Färsk statistik från Försäkringskassan slår fast att sjukpenningtalet under ett år minskat från 9,9 dagar till 9,6 dagar, och var i april i princip oförändrat sedan augusti år 2018. Det är en glädjande utveckling och det ser till och med ännu bättre ut i vissa regioner, även om variationerna är stora.

Exempelvis noterar Södermanland ett sjukpenningtal på 11,5 dagar jämfört med Norrbottens 7,8 dagar, en nivå som inte uppmätts på uppemot sju år.

Cedermodellen ger resultat 

Varför sjukpenningtalet minskar finns det många orsaker till, men en viktig faktor är arbetssätten kring patienternas sjukskrivningar i hälso- och sjukvården. Och här spelar primärvården en nyckelroll.

Vi har ett stort ansvar och därför har vi utvecklat tydliga processer för att kvalitetssäkra patienternas sjukskrivningar – både de mer traditionella och de som bygger på psykisk ohälsa.

Arbetssättet kallar vi för Cedermodellen och det bygger på patientmedverkan, patientinformation, utbildning och samordning samt hög tillgänglighet. Och resultaten är tydliga.

Minskat med 60 procent

Genom Cedermodellen har vi på ett drygt år lyckats mer än halvera sjukfallen från 25 dagar till 10,3 dagar per 1 000 listade patienter. Antalet långtidssjukskrivna över 90 dagar har också minskat med cirka 60 procent och verksamheten har få begäran om kompletteringar från Försäkringskassan, vilket innebär att våra sjukintyg håller hög kvalitet.

Lägre samhällskostnader 

För patienter som lider av psykisk ohälsa har väntetiden för att träffa samtalsterapeut minskat från sex månader till mindre än en vecka. Det betyder att betydligt fler patienter än tidigare får möjlighet att träffa samtalsbehandlare.

Genom hög tillgänglighet och lämpligt stöd vid psykisk ohälsa har vi specifikt lyckats halvera långtidssjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa. Förutom minskad ohälsa och minskat lidande för individen ger vårt arbetssätt kring sjukskrivningar och psykisk ohälsa även lägre kostnader för samhället.

För att sjukskrivningarna ska fortsätta minska krävs tydliga arbetsprocesser i primärvården, men också att patienterna tar eget ansvar. Sjukskrivning är till för rehabilitering och om den hanteras på fel sätt kan den vara direkt skadlig.

Ett stort ansvar

Hälso- och sjukvårdens roll är inte att vara patientens advokat i dialogen med Försäkringskassan. Vår roll är att bedöma arbetsförmågan och vi sjukskriver för sjukdom. Inget annat. Och det är ett stort ansvar.

Det här är viktiga frågor som vi i dag diskuterar på ett seminarium i Almedalen tillsammans med bland annat riksdagsledamöterna Carina Ohlsson (S) och Maria Malmer Stenergard (M).

Forrige artikel SKL: Så får vi fart på omställningen till nära vård SKL: Så får vi fart på omställningen till nära vård Næste artikel Region Skåne: Patienten ska inte ansvara för vårdens information Region Skåne: Patienten ska inte ansvara för vårdens information
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.