Danmark diskuterar ny abortgräns

Hälsoministern kommer att bjuda in till förhandlingar om abortgränsen under hösten, efter att det danska etikrådet har presenterat sina rekommendationer. En 18-veckorsgräns skulle dock vara moraliskt fel, anser konservativa politiker.

Af Peter Ingemann Nielsen
Journalist och redaktör

En majoritet i rådet rekommenderar att den nuvarande gränsen för fri abort höjs från 12 veckor till 18 veckor, vilket skulle ändra 50 år av dansk abortlagstiftning.

Den tydliga rekommendationen har dock ännu inte fått regeringen att ta ställning.

”Vi är öppna för att diskutera frågan, och jag ser fram emot att fördjupa mig i uttalandena från Etikrådet tillsammans med partierna i Folketinget”, skriver hälsominister Sophie Løhde (V) i ett mejlsvar till danska Altinget.

Under torsdagen kommer abortreglerna att granskas på allvar när det danska parlamentets partiöverskridande nätverk för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter står värd för en konferens på Christiansborg.

Här kommer Etikrådet att utveckla sina rekommendationer till riksdagsledamöterna, medan regeringen, i form av jämställdhetsminister Marie Bjerre (V), kommer att svara på rekommendationerna.

Flera partier vill se ändringar

Hälsominister Sophie Løhde konstaterar att det är viktigt för regeringen att en eventuell förändring av abortgränsen ”måste vara både långvarig och ha stöd av en bred majoritet i Folketinget”.

Løhde bjuder in till förhandlingar under hösten.

Och det kommer inte att vara något problem för regeringen att hitta partier som också är öppna för att justera abortgränsen som alltså legat vilande i 50 år.

Enhetslistan har länge velat flytta abortgränsen till den 22:a graviditetsveckan, och
Radikale Venstre och Socialistisk Folkeparti, liksom Alternativet, har alla meddelat att de vill se en höjd gräns.

Högerpartier negativa

Till höger om regeringen är bilden en helt annan. Danmarksdemokraterne, Dansk Folkeparti och Nye Borgerlige är nöjda med den nuvarande gränsen på 12 veckor. De konservativa har väntat med att ta ställning. Hittills.

Talesperson Mette Abildgaard säger till Altinget att partiet inte kan stödja en 18-veckorsgräns ”eftersom klyftan mellan liv och död blir för liten”.

– Vid vecka 18 kommer ett barn att kunna lyssna och känna igen ljud. Vi anser att det är för sent att ha fri abort ända upp till den gränsen. Därför kommer vi inte att stödja den knappa majoritet i Etikrådet som har rekommenderat det, säger hon.

De i Etikrådet som rekommenderar en 18-veckorsgräns anser att perioden mellan 18 och 22 veckor var en ”betydande marginal”. Har de inte rätt?

– Det är en definitionsfråga. Jag tror inte att fyra veckor är en betydande marginal mellan liv och död för en varelse som växer inuti magen, säger Mette Abildgaard och fortsätter:

– Jag läste också i materialet från Etikrådet att 15 procent av de som är födda efter vecka 12 visar livstecken. Det visar att detta är något vi etiskt måste ta på största allvar. Och det är tydligt att ju längre vi kommer mot vecka 22, desto fler barn kommer att leva – och det har vi ett ansvar att undvika när aborter utförs.

Avvaktar

Utgångspunkten för danska Moderaterna är en abortgräns på 12 veckor enligt Mette Abildgard. Hon är dock villig att ta en titt på reglerna.

– Vi vill diskutera och undersöka om vi kan göra något för att kunskapen från nackuppklaringstest (NUPP-test) ska kunna komma till användning i större utsträckning innan vi fattar ett beslut. Därför kommer vi att undersöka om det är möjligt att justera gränsen för när NUPP-testet utförs, eller hela processen runt den.

Liberal Alliance har också väntat tills Etikrådet avslutat sina rundabordssamtal.

Folketingsledamoten Sólbjørg Jakobsen skriver i ett sms till Altinget att partiet ”läser rekommendationerna och diskuterar det i gruppen vid nästa gruppmöte”.

Artikeln är översatt från Altinget.dk.

Forrige artikel Region Sörmland varslar 700 anställda Region Sörmland varslar 700 anställda Næste artikel Tekniken bakom covidvaccinerna får Nobelpriset Tekniken bakom covidvaccinerna får Nobelpriset
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.