Därför hotar EU:s arbetstidsdirektiv tillgången till akutvård

Den nya svenska tolkningen av EU:s arbetstidsdirektiv drabbar människor på platser som i många fall redan var hårt prövade, inte minst genom svårigheterna att lösa bemanningen inom ambulans och räddningstjänst. Det skriver företrädare för Hela Sverige ska leva och Ambulansupproret norra Öland.

Af Hela Sverige ska leva och Ambulansupproret norra Öland
Se undertecknarna i rutan nedan

På norra Öland hämtar befolkningen just nu andan. Arbetstidsnämnden gav grönt ljus för Region Kalmars dispensansökan från det nya kollektivavtalet kring dygnsvila. Nu kan ambulansstationen i Löttorp hålla nattöppet igen, men än är inte faran över.

Ambulanser bemannas inte fullt ut

Personalbristen inom ambulansverksamheten i resten av länet gör att man ännu inte riktigt vågar tro på en återgång till hur det var före den 1 oktober 2023. Dessutom gäller dispensen bara fram till och med september.

Situationen på norra Öland är inte unik. Samma problem finns runt om i hela landet där ambulanser inte kan bemannas fullt ut på grund av att det nya arbetstidsavtalet kräver mer personal. Personal som saknas i nuläget. Dessutom säger många upp sig eftersom de upplever att nya arbetstider med halvdygnspass är betydligt mer slitsamma.

Kollektivavtalet som reglerar dygnsvilan kom till efter hot från EU-kommissionen att dra Sverige inför skranket. Men den nya svenska tolkningen av EU-direktivet drabbar människor på platser som i många fall redan var hårt prövade, inte minst genom svårigheterna att lösa bemanningen inom ambulans och räddningstjänst. Nu blev dessa utmaningar i ett slag ännu större.

På norra Öland stängde alltså ambulansstationen i Löttorp mellan klockan 18 och 08 som en följd av personalbristen i spåren av de nya reglerna. I hela Region Kalmar stod plötsligt 20 procent av ambulanserna stilla. Liknande rapporter kommer från många andra håll i landet.

Restriktivt med dispens

I överenskommelsen om det nya kollektivavtalet ges rätt att söka undantag från reglerna om dygnsvila, och för att hantera dessa dispensansökningar inrättades en ny arbetstidsnämnd. Dess uppgift är att balansera arbetstagarens rätt till dygnsvila och personalens önskemål om att få fortsätta som förut med behovet av att säkra bemanningen. Tillämpningen ska enligt avtalet vara uttalat restriktiv, som för att tukta olydiga kommuner och regioner.

I början av mars expedierade nämnden beslutet om att bifalla Region Kalmars ansökan om dispens för ambulansverksamheterna i Löttorp och Ålem. Det är det första och hittills enda beslutet som rör just ambulansverksamhet. Totalt väntar just nu ytterligare ett 70-tal ansökningar från i stort sett hela landet på beslut och dessa gäller både räddningstjänst och ambulansverksamhet.

Väntetiderna på ambulans har gradvis ökat i Sveriges kommuner under en rad år – framförallt på platser där de redan är långa. I Borgholms kommun har de legat i nivå med snittet i riket, men genom nattstängningen blev responstiden en halvtimme längre i den norra delen av kommunen. För den som väntar på hjälp mitt i natten är en extra halvtimme en evighet.

Ingen långsiktig trygghet

Oron på norra Öland har varit stor. Människor har samlats till flera protestmöten och tusentals namnunderskrifter har samlats in. Liknande engagemang finns på många andra ställen där man nu ser konsekvenserna av de nya arbetstidsreglerna i form av personalbrist.

Hur blir det efter september? Ingen vet. För närvarande saknas 38 sjukskötersketjänster för att ambulanserna i Kalmar län ska vara fullbemannade med de nya arbetstidsreglerna. Och väldigt få tror att dessa ska kunna rekryteras under det halvår som återstår till dess.

Arbetstidsnämndens beslut om ambulansverksamheten i Löttorp var bra, men ändå inte tillräckligt. Nu återstår uppgiften att säkra den långsiktiga tryggheten – på såväl norra Öland som alla andra platser som drabbats. Men vem tar ansvar?

Forrige artikel Den nya könstillhörighetslagen är en tam kompromiss Den nya könstillhörighetslagen är en tam kompromiss Næste artikel Oacceptabel kunskapsbrist om Parkinson Oacceptabel kunskapsbrist om Parkinson
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.