Vi måste komma åt ojämlikheten i diabetesvården

Staten behöver ta ett större ansvar för att komma åt diabetesproblematiken. Det skriver Thomas Magnusson, ordförande Diabetes Sverige.

Af Thomas Magnusson
Ordförande Diabetes Sverige 

Jag är en av en halv miljon svenskar som har typ 2-diabetes, vi är egentligen ännu fler som är drabbade men många går med sjukdomen utan att veta om det. I dag kan jag inte lita på att jag får den rätta vården på min vårdcentral när jag behöver den. Jag vet inte ens om det finns en diabetessjuksköterska eller om personalen är uppdaterad inom nya läkemedel och teknik. Bor jag i fel del av landet minskar mina chanser att få tillgång till effektiva diabetesläkemedel.

Bristande behandling ger komplikationer

Nu måste sjukvården för typ 2-diabetes upp till regering och riksdag. Staten behöver ta ett större ansvar för att komma åt diabetesproblematiken. Det krävs ökad kunskap hos beslutsfattare om typ 2-diabetes, dess omfattning och de kostnader som uppstår framöver om inte rätt behandling sätts in. I dag läggs 70 procent av diabetesvårdens kostnader på att ta hand om komplikationer som följer på en otillräcklig behandling.

Vi måste komma åt ojämlikheten i typ 2-diabetesvården och då behöver frågorna lyftas upp på en högre nivå och politiken nationellt behöver ta sitt ansvar. I nuläget pratas det men inte mycket händer så det behövs tydligare statlig styrning.

Vi har därför skickat en enkät till samtliga ledamöter i riksdagens socialutskott: vad känner politikerna till om denna folksjukdom och har de idéer för att förbättra typ2-diabetesvården? Svaren kommer vi att presentera nästa år.

Frågor till socialutskottet

Några av frågorna till partierna i socialutskottet:

  • Känner du till att varannan person med typ 2-diabetes inte når sina mål med behandlingen?
  • 70 procent av kostnaderna för diabetessjukvården går till att behandla komplikationer som till största del beror på att behandlingen inte varit tillräckligt effektiv. Har du några förslag på hur diabeteskomplikationerna kan minskas?
  • Typ 2-diabetes är vår största folksjukdom. Forskning visar att en nollvision för komplikationer är möjlig om behandlingsriktlinjer uppdateras kontinuerligt och följs. Kan en nationell typ 2-diabetesstrategi vara en väg? Eller en nationell diabetessamordnare?
  • Gruppen med så kallad prediabetes är en stor och växande grupp där sjukdomen kryper allt lägre ner i åldrarna. Det är en trend som inte är positiv ur folkhälsoperspektivet. Tycker du att det är sjukvårdens roll att hitta dessa personer?
  • Har du förslag på hur den svenska typ-2 diabetessjukvården kan förbättras?

En dyr folksjukdom

Förekomsten av typ 2-diabetes ökar extremt snabbt, och WHO talar sedan länge om en global epidemi. Vid typ 2-diabetes, som utgör drygt 90 procent av all diabetes, försämras funktionen av invärtes organ om behandlingen inte är tillräckligt bra. Det i sin tur ökar risken för komplikationer och vi vet att patienter som är för dåligt behandlade inom fem eller tio år riskerar få en stroke eller hjärtinfarkt om inget görs. Det finns nationella riktlinjer för typ 2-diabetes från Socialstyrelsen, men de är inte uppdaterade sedan 2018, och det är inte alla som behandlas i enlighet med dessa.

Nu behövs beslutsamhet och politiskt agerande på nationell nivå. Vi måste skapa förutsättningar för en mer jämlik och effektiv vård av vår vanligaste, och i förlängningen, dyraste folksjukdom.

Forrige artikel Tacka ja till EU:s fruktstundspengar Tacka ja till EU:s fruktstundspengar Næste artikel Hjälp fler med spinal muskelatrofi att få tillgång till medicin, Ankarberg Johansson Hjälp fler med spinal muskelatrofi att få tillgång till medicin, Ankarberg Johansson
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.