Debatt: Ge Försäkringskassan ett tydligt rehabiliteringsansvar

Den 2 juli kom regeringens beslut att skapa ett tillfälligt undantag för sjukskrivna som nu inte behöver ställa om till ett annat arbete efter försäkringsdag 180. Den tillfälliga regeländringen gäller för försäkrade som inte får vård i tid på grund av coronapandemins effekter. Det är ett bra initiativ av regeringen att dessa personer får behålla sjukpenningen efter dag 180.

Samtidigt har regeringen med den tillfälliga ändringen inte förbättrat situationen för personer som varit allvarligt sjuka i covid-19. Vi tror att många av dem kommer att behöva arbetslivsinriktad rehabilitering – ett behov som Försäkringskassan sällan utreder före dag 180. I skrivande stund är de flesta covid-19 patienter som är inskrivna på sjukhuset mellan 50 och 69 år och en övervägande del av dem är i arbetsför ålder. Därför är det nu hög tid att kraftsamla för en medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Vi är övertygade om att båda delarna behövs för att fler ska kunna leva ett självständigt och aktivt liv efter covid-19.

"Exkluderar arbetslösa"

I våras kommenterade Personskadeförbundet RTP utredningen "En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering". I vårt remissvar är vi positiva till utredningens förslag att stärka individens möjligheter till en arbetslivsinriktad rehabilitering. Det är en ambition som är viktigare än någonsin eftersom covid-19 förväntas leda till en ökning av såväl fysiska som kognitiva rehabiliteringsbehov. Att utredningen exkluderar arbetslösa i sina förslag är dock mindre bra.

Nya direktiv behövs

Utredningen konstaterade att Försäkringskassan generellt behöver bli bättre på att tidigt pröva rätten till rehabiliteringspenning. Bakgrunden till det är myndighetens praxis under de senaste tio åren. Trots att Försäkringskassan enligt gällande regelverk ska utreda rehabiliteringsbehov från försäkringsdag 1, har kartläggningen av sådana behov stadigt minskat, och likaså siffror för utbetald rehabiliteringspenning. Forskningen har däremot visat att en tidig arbetslivsinriktad rehabilitering ökar chanserna för att återgå till arbete.

I linje med utredningens förslag och den evidens som finns vill vi att Försäkringskassan ska få nya tydliga direktiv och att det blir obligatoriskt att pröva rätten till rehabiliteringsersättning i samtliga ärenden före dag 180. Precis som utredningen anser vi också att kraven för en fortsatt rehabilitering efter dag 180 ska vara lägre än i dag. Då skulle fler kunna fullfölja redan påbörjade arbetslivsinriktade insatser i stället för att Försäkringskassan avbryter insatserna och inleder omställningen till annat arbete.

Utveckla en samverkan

Personskadeförbundet RTP har i årtionden arbetat med rehabiliteringsfrågor. Vi vet att många som lever med fysiska eller kognitiva nedsättningar blir hjälpta av multiprofessionella rehabiliteringsinsatser. Ofta kan det vara nödvändigt att kombinera medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering, vilket i dag inte är möjligt. Därför ser vi mycket positivt på utredningens förslag att medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering ska kunna ges samtidigt. Här ser vi gärna att Försäkringskassan utvecklar en fungerande samverkan med arbetsgivare, arbetsförmedlingen och andra rehabiliteringsaktörer och lever upp till sitt samverkansansvar. 

Partierna måste våga

Remissvaren analyseras just nu som en del av regeringens vidare arbete i lagstiftningsprocessen. Vi vill lyfta att det är av yttersta vikt att utredningens förslag hörsammas och att förslag på lagändringar finner ett stöd hos en majoritet i riksdagen. Här behöver alla partier tänka långsiktigt och våga satsa på en rehabilitering som integrerar personens sociala, medicinska och arbetsrelaterade behov. Vi är övertygade om att det ökar chansen för många att återgå till ett aktivt och självständigt liv.

debatt@altinget.se