Debatt: Inför ett nationellt register över familjehem

DEBATT. Vi anser att regeringen snarast måste arbeta för att införa ett nationellt register över familjehem. Men för att stärka barnens rätt fullt ut krävs det mer resurser till socialtjänsten, skriver Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR.

Alla barn förtjänar en trygg uppväxt. Men även när barn lever med föräldrar med stora sociala problem är det alltid ett stort ingrepp från samhällets sida att besluta att ett barn ska flyttas från sitt hem. Ändå måste det göras, om vi menar allvar med att barnets intressen ska sättas först. Samtidigt är de biologiska föräldrarnas rätt till ett barn självklart stark. För socialtjänsten är det här en av de svåraste professionella avvägningarna som måste göras: vad är bäst för barnet?

Saknas väsentliga förslag

Det senaste året har vi vid flera tillfällen kunna läsa om fall där barn farit extremt illa efter att ha flyttats från familjehem till de biologiska föräldrarna. Nu har regeringen presenterat en utredning med flera förslag som ska stärka barnens rätt, den så kallade Lex Lilla Hjärtat utredningen.

Förslagen som presenteras är bra och ger fler verktyg till socialtjänsten som arbetar med utsatta barn. Men tyvärr missar förslagen helt ett par väsentliga saker om vi verkligen vill stärka barnens rätt. Enkelt uttryckt kan man säga att de förslag som nu presenteras skyddar barnet från en dålig uppväxt hos biologiska föräldrar eller vårdnadshavare. Däremot saknas fortfarande förslag som stärker barnets rätt i förhållande till familjehemmen.

Svårt att kontrollera familjehem

De flesta människor som tar på sig att vara ett familjehem under en kortare eller längre tid gör en fantastisk insats. Men tyvärr finns det exempel på motsatsen. Ändå saknar socialtjänsten i dag möjligheter att kontrollera om barn tidigare har råkat illa ut under sin vistelse i ett familjehem. Väldigt ofta måste barnet av praktiska skäl placeras i ett familjehem i en annan kommun. Som det är i dag finns ingen möjlighet att kontrollera om det förekommit tidigare rapporter om incidenter i ett sådant familjehem.

Ett olämpligt familjehem kan alltså gång på gång ta emot barn utan att socialtjänsten som placerar barn där får reda på att hemmet tidigare betett sig olämpligt eller skadligt mot barn.

Inför nationellt register

Akademikerförbundet SSR anser därför att regeringen snarast måste arbeta för att införa ett nationellt register över familjehem, där socialtjänsten kan se om familjen haft placeringar tidigare.

Vi vet att barn som placeras i familjehem redan från början lever med mångdubbelt högre risker att få ett sämre liv än andra barn. Därför är det här något som måste åtgärdas om vi verkligen vill ge socialtjänsten fler verktyg för att stärka utsatta barns rättigheter.

Men inte heller de här lagändringarna skulle räcka för att stärka barnens rätt fullt ut.

Krävs resurser

Om samhället menar allvar med att skydda barnen behövs långsiktiga satsningar på socialtjänsten så att den får möjlighet att bygga upp en kontinuitet i kontakterna med barn och föräldrar. Om socialtjänsten hade haft tillräckliga resurser skulle vi redan i dag kunnat undvika flera av de tragiska fall vi sett. Att stärka barns rätt är ingen snabb fix – det kräver långsiktiga satsningar.

Beslutskedja: Barnets bästa när vård enligt LVU upphör - Lex Lilla hjärtat

17/3
2020
29/4
2020
30/4
2020
25/6
2020
11/3
2021
11/3
2021
12/3
2021
11/6
2021
15/6
2021
22/6
2021
23/6
2021
3/2
2022
9/2
2022
2/3
2022
22/3
2022
30/3
2022
20/4
2022
19/5
2022
31/5
2022

Forrige artikel MP-toppar: För lite forskning är inte skäl att avfärda larmen MP-toppar: För lite forskning är inte skäl att avfärda larmen Næste artikel ”Myndigheternas arbete mot mäns våld mot kvinnor kan förbättras” ”Myndigheternas arbete mot mäns våld mot kvinnor kan förbättras”
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.