Debatt: Var tredje funderar på att byta yrke – säkra arbetsmiljön nu

DEBATT. Vi har inte råd att förlora en enda anställd inom hälso- och sjukvårdssektorn. Nu behöver politiken och arbetsmarknadens parter säkerställa arbetsmiljön och kompetensutvecklingen, skriver Sveriges arbetsterapeuter.

Ida Kåhlin
förbundsordförande Sveriges arbetsterapeuter
Lisa Akervall
ordförande Sveriges arbetsterapeutstudenter
Kristine Kalsås
nyexaminerad arbetsterapeut
Julia Liiri
nyexaminerad arbetsterapeut
 
Under 2018 genomförde Sveriges arbetsterapeuter i samarbete med Lunds universitet en omfattande studie kring arbetsterapeuters arbetsmiljö. Studiens resultat är nedslående och visar bland annat att hela 40 procent av Sveriges arbetsterapeuter har tecken på stressymptom och att 18 procent visar tecken på långvarig stress, det vill säga den typ av stress som gör oss sjuka. Så många som var tredje arbetsterapeut (35 procent) har det senaste året allvarligt funderat på att byta yrkesbana. Baserat på samma studie har nu en fördjupad undersökning genomförts bland arbetsterapeuter med upp till tio års yrkeserfarenhet, det vill säga de som förväntas utgöra en del av välfärdssektorns arbetskraft de närmaste 40 åren.

75 procent uppger psykisk trötthet

Undersökningen visar att arbetsterapeuter som är i början av sin karriär i mycket hög utsträckning är nöjda med sina möten med patienter/klienter och med det kollegiala stödet, vilket också motsvarar de resultat som framkom i den ursprungliga studien. När det gäller andra aspekter av arbetstillfredsställelse och psykosocial belastning visas dock mer nedslående resultat. Nära 70 procent av de arbetsterapeuter som är i början av sin karriär uppger att de tänker på arbetsrelaterade saker på sin fritid och nära 75 procent uppger att de känner sig psykiskt trötta efter en vanlig arbetsdag. Detta är i längden en ohållbar situation som oroar oss, och som borde oroa arbetsterapeuters arbetsgivare. Att arbetsgivare ser till att arbetsterapeuter har de rätta förutsättningarna i arbetet genom en god organisatorisk och social arbetsmiljö är därför av yttersta vikt.

Ska vara självklart inslag i medarbetarsamtalet

En betydande förutsättning för ett hållbart arbetsliv är också ett fungerande yrkeslivslångt lärande med möjlighet att utvecklas inom sin profession, och detta under hela arbetslivet. Det är därför illavarslande att nära 60 procent av de arbetsterapeuter som är i början av sin karriär anger att de inte är nöjda med sina karriärmöjligheter och nära 40 procent att de inte är nöjda med sin kompetensutveckling. Det yrkeslivslånga lärandet är ett gemensamt ansvar för arbetsgivare och arbetstagare och nödvändigt för att upprätthålla och utveckla sin kompetens i relation till verksamhetens och det omgivande samhällets krav. Det yrkeslivslånga lärandet ska vara ett självklart inslag i medarbetarsamtalet i alla verksamheter och under hela arbetslivet.

Sektorns gemensamma strävan

Det är djupt oroande att arbetsterapeuter i början av sin karriär upplever stor psykosocial belastning i sitt arbete, men lika oroande att de upplever bristande karriär- och kompetensutvecklingsmöjligheter. Om välfärdssektorn ska rekrytera och behålla anställda framöver behöver detta förändras. Vi har inte råd att förlora en enda professionsutövare inom välfärdssektorn och särskilt inte de som är nya i sitt yrke. Tillsammans behöver vi – beslutsfattare, arbetsgivare och professioner – ta ett mycket större ansvar för att välfärdssektorns alla professionsutövares arbetsmiljösituation förbättras och att möjligheten till lönekarriär, yrkeslivslångt lärande och karriärutveckling ökar.

Vår gemensamma strävan behöver vara att säkerställa att hälso- och sjukvårdssektorn blir ett attraktivt område att arbeta inom, en sektor som erbjuder en hälsofrämjande och hållbar arbetsmiljö med möjlighet att utvecklas under hela arbetslivet.

Forrige artikel "Vi hurrar för Evelius förslag" Næste artikel SRF: Vifta inte bort våra behov SRF: Vifta inte bort våra behov
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.