Digital motorväg är vårdens framtid

INTERVJU. När E-hälsomyndigheten inrättades var det med uppdrag att samordna och utveckla arbetet med eHälsa i Sverige. Ett område med enorm potential enligt generaldirektör Torsten Håkansta.

E-hälsa kan för många vara ett ganska abstrakt begrepp, en del menar att det skulle handla om patient- eller konsumenttjänster för att underlätta vardagen för patienter och invånare. Torsten Håkansta och hans kollegor på E-hälsomyndigheten har använt en bredare definition.

– Vi tolkar begreppet e-hälsa som att det handlar om verksamhetsutveckling med IT som stöd. För att uppnå patientsäkerhet, effektivitet och nytta för invånare, patienter, brukare professioner och beslutsfattare, säger Torsten Håkansta.

När myndigheten påbörjade sitt arbete första januari 2014 tog man över verksamheten från Apotekens Service AB.

– Det var första gången man gjorde det den "omvända vägen" och ett bolag blev en myndighet på så sätt är vi lite pionjärer, säger Torsten Håkansta.

I omvandlingen från bolag till myndighet följde också huvuduppdraget, att sörja för system och register i läkemedelshanteringen för alla e-recept, med. I dag är omkring 98 procent av alla recept som förskrivs e-recept och Sverige är världsledande på området. 

Hälsokontot

Förutom förvaltning och utveckling av ett antal register så har E-hälsomyndigheten också fått i uppdrag att samordna regeringens satsningar inom e-hälsoområdet. Det första steget i det arbetet är lanseringen av det personliga hälsokontot, HälsaFörMig, som just nu är under utveckling.

– Etableringsfasen för kontot är påbörjad och i början på nästa år har vi en prototyp färdig, säger Torsten Håkansta.

Visionen för kontot är att individen ska kunna samla all häsorelaterade information, föra in noteringar och koppla information från tredjepartsapplikationer till kontot. Torsten Håkansta menar att inte minst kroniker, som har ett stort dokumenteringsbehov skulle kunna få nytta av hälsokontot.

– Det blir en elektronisk lagringsplats där du kan samla alla data kring din hälsa, som en digital pärm skulle man kunna säga, säger han.

Han är noga med att påpeka att det sker helt på individens villkor. Staten tillhandahåller kontot kostnadsfritt, men det är upp till den enskilde att bestämma vad som förs in eller om man över huvud taget vill utnyttja det. 

Framtiden

Att e-hälsa tillhör framtiden är alla aktörer överens om menar Torsten Håkansta, frågan i nuläget är hur man ska nå en bättre samordning. Han tror att myndighetens nästa stora jobb är att ge förutsättningar för en sorts digital motorväg som alla olika digitala system som används av olika aktörer kan ansluta sig till. 

– Människor tror ofta att en journal finns tillgänglig oavsett om jag är i Ystad eller Haparanda, men så är det inte. Det är sådana förutsättningar vi måste få, säger han. Vissa tror ju att ett enda gemensamt journalsystem är lösningen, men ska man ha det så får man nog förflytta sig till Nordkorea, här är marknadskrafterna är alldeles för starka. Vi måste se till att nå en punkt där alla olika system kan kommunicera, fortsätter han.

Men det finns mycket kvar att göra för att nå den visionen. Av pengarna som satsas på hälso- och sjukvård går ungefär 3 procent till it-investeringar, vilket är väsentligt mindre än i andra branscher. Prognoserna för vårdkostnaders andel av BNP går rakt uppåt. Sett till digitalisering ligger Sverige topp tre i världen, men tittar man på hälso- och sjukvårdssektorn ligger vi på sextonde plats. Torsten Håkansta menar att det är bråttom att komma ikapp.

– Jag brukar lite skämtsamt säga att industrialiseringen kan slänga sig i väggen i jämförelse. Kommande generationer kommer inte nöja sig med dagens hälsolösningar, det kommer krävas helt andra saker, både från yrkesutövarns och patienternas håll, säger han och är väldigt glad att regeringen har förstått att det här är ett område som måste prioriteras.

– Vi upplever att den här regeringen med hälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström i spetsen har förstått innebörden av det här, e-hälsa är ett prioriterat område och det råder ingen tvekan om det, säger Torsten Håkansta.

Forrige artikel Remissinstanser: Barn ska skyddas från solariestrålning Remissinstanser: Barn ska skyddas från solariestrålning Næste artikel Granskning av vård och miljö i försvaret får friare roll
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.