Elanvändare kan fortsatt gå med plus – regeringen får svårt att täta regelverket

För de myndighetsexperter som hade tänkt att ta helgledigt efter att ha kämpat med högkostnadsskyddet under hösten, så kom beskedet från energiminister Ebba Busch den 22 december som en kalldusch.

Glögg och lussebullar fick ersättas av snutkaffe och snabba ryck. I ett uppdrag som löpt över helgerna fick Svenska Kraftnät nya ramar för att ta fram ett förslag till elstöd för juridiska personer.

Detta förslag, som nu också omfattar kommuner och föreningar till skillnad från tidigare stöd, måste nu också kunna passera ytterligare ett nålsöga, utöver det tidigare hos Energimarknadsinspektionen, Ei.

I det första ledet måste den svenska myndighetens invändning balanseras. Där var frågan om överkompensation central. Det sattes då upp en förprövning av elanvändare som förbrukade mer än tre miljoner kilowatttimmar för att minska risken för ”att stöd, i strid mot bestämmelserna i krisinterventionsförordningen, betalas ut till elslutkunder som inte haft höga elpriser.”

– Vi bedömde det som väldigt viktigt, när vi tog beslutet. För alternativt kunde vi inte godkänna i den formen som det kom in från Svenska Kraftnät. Stödet ska gå till att mildra de höga kostnaderna, och har man inte haft de höga kostnaderna så har man inte möjlighet att få stöd, säger Elin Broström, enhetschef på Ei, till Altinget.

Upp till 22 miljoner kronor utan kontroll

I det tidigare förslaget till stöd var de högsta beloppen 2,37, respektive 1,5 miljoner kronor i elområde 4 och 3, innan en prövning krävdes. Men i Svenska Kraftnäts förslag följer inte på den gränsdragningen. Istället hänvisas det till att taket på 22 miljoner kronor, eller två miljoner euro, kan ”anses minska sannolikheten att elstödet inte bedöms stå i relation till näringsidkare eller den juridiska personens faktiska elkostnader. Svenska kraftnät anser därmed att Ei:s tidigare beslut beaktas.”

Att utgå från en modell med en kontroll av faktiska kostnader avisas av Svenska Kraftnät, då det skulle bli en ”mycket administrativ, kostsam och tidskrävande börda för såväl mottagare av elstöd som utbetalande myndighet.”

Frågan om att undvika överkompensation är fortsatt central för kontrollmyndigheten. Men Energimarknadsinspektionen vill inte föregripa hur deras analys av det nya förslaget landar.

– Det var en avvägning som vi ansåg godtagbar då, fortsätter Elin Broström.

Går det inte till alla – så krävs grönt ljus från Bryssel

Kravet på förprövning som infördes av Energimarknadsinspektionen innebar samtidigt att stödet blev ”selektivt”. Det är ett kodord i EU-sammanhang för att stödet också kunde anses vara ett statsstöd och därmed i behov av grönt ljus från Bryssel.

Därför har Svenska Kraftnät nu också i uppdrag att förbereda en ansökan om statsstöd tillsammans med förslaget, som samtidigt skickas in till EU-kommissionen.

Fördröjning framför försening

Alternativet, att låta myndigheterna ta julledigt och skicka in det tidigare förslaget direkt till prövning, ansåg bädda för att stöta på patrull hos EU-kommissionen.

Detta eftersom stödet hade ansetts för generöst för att leva upp till de tillfälliga krisramverken för statsstöd (se punkt 2.4 här) eller de mer generella statsstödsreglerna.

Det nya förslaget till stöd utgår dock från mycket lösare tyglar i statsstödsreglerna (se punkt 2.1 här), och ställer bland annat bara krav på att mottagaren ”drabbats av krisen”.

Det finns inget i de nya statsstödsreglerna som kräver att man ska tittar på faktiska kostnader. Hur sedan Energimarknadsinspektionen ställer sig till den frågan är en annan analys, uppger en regeringskälla till Altinget.

Tak bäddar för alternativa stöd

Samtidigt innebär de nya statsstödsramarna att det nu finns ett tak på högst två miljoner euro generellt per företag samt 250 000 euro för jordbruksföretag och 300 000 euro inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna.

Tidigare utgick stödet också från eluttagspunkter, vilket gör att bolag, som tidigare kunnat räkna hem långt större belopp, nu har ett tak att förhålla sig till.

Detta innebär i praktiken att de företag som sitter med än större ökade elkostnader får vända sig till andra stödformer. En av de aktuella posterna blir då elprisstödet för elintensiva företag, som än en gång lyftes fram innan julen.

Men här är ramarna fortsatt något oklara, då statsstödsansökan som skickats in inte är offentlig. Ett tak på två miljoner euro är också här aktuellt och 2,4 miljarder kronor är vikta i statsbudgeten i år. Men det finns samtidigt lösa skrivningar i budgetpropositionen om att dessa medel ska tas från motsvarande pott som ”högkostnadsskyddet”, de så kallade flaskhalsintäkterna.

Många blickar på pengapott

Samtidigt har också kommuner, regioner och andra juridiska personer som föreningar nu också föreslagits få del av totalpotten, vilket gör att allt fler slåss om de 55 miljarder kronorna som hittills varit vikta till stöd. Det gör att huvudvärken hos statsapparaten ser ut att fortsätta även framöver.

– Det är inte den lättaste övningen på finansen, uppger en regeringskälla.

{{toplink}}

jacob@altinget.se