Eliasson (L): De fyra målen är inskrivna i regleringsbrevet

SLUTREPLIK. Det är närmast en absurd känsla att som riksdagsledamot och lagstiftare debattera mot en statlig myndighet. Riksdagen har bestämt att det finns fyra specifika mål för funktionshinderspolitiken, skriver Bengt Eliasson (L). 

Bengt Eliasson (L)
Talesperson i funktionsrättsfrågor och riksdagsledamot


Det är med viss förvåning jag tar del av Försäkringskassans debattinlägg och svar på min debattartikel apropå min interpellationsdebatt i riksdagen med statsrådet Lena Hallengren (S).

Märklig debatt

Det är närmast en absurd känsla att som nationell politiker befinna sig i en politisk debatt och polemik med en statlig myndighetsföreträdare i ett högaktuellt politiskt ämne.

Jag debatterar gärna och länge med politiska motståndare och andra med olika åsikter men att politiskt debattera med/mot en statlig myndighet blir mycket märkligt som riksdagsledamot och lagstiftare.

Fyra specifika mål

Jag väljer därför återigen att enbart konstatera att för att de övergripande nationella målen för funktionshinderpolitiken ska kunna uppnås har riksdagen bestämt att det finns fyra specifika mål för funktionshinderspolitiken:

  • individuella stöd och lösningar för individens självständighet

  • principen om universell utformning

  • befintliga brister i tillgängligheten

  • att förebygga och motverka diskriminering.

Ett kraftfullt verktyg

Detta är inskrivet i Försäkringskassans regleringsbrev, som inte är lag men som utgår från den och som man också skall förhålla sig till.

Det är ett kraftfullt verktyg för att återupprätta den personliga assistansen och LSS – om det används. Myndigheten har att förhålla sig till lag, riksdagen att stifta den.

Forrige artikel Sveriges arbetsterapeuter: Satsa på digital kompetens Sveriges arbetsterapeuter: Satsa på digital kompetens Næste artikel Apoteksföreningen: Orimligt att myndigheten endast ser till lägsta pris Apoteksföreningen: Orimligt att myndigheten endast ser till lägsta pris
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.