En utredning som bör laddas ned av mången politiker

KOMMENTAR. Psykiatrisamordnaren Kerstin Evelius är klok som en uggla. Hennes slutbetänkande om hur vi ska hantera den växande psykiska ohälsan bör läsas av så många politiker som möjligt, inte bara av den blivande socialministern och ledamöterna i socialutskottet.

Det är inte bara vår nästa socialminister och ledamöterna i socialutskottet och andra vårdpolitiker som bör kasta sig över slutbetänkandet från psykiatrisamordnaren Kerstin Evelius. Hennes utredning – med den uppfordrande titeln "För att börja med något nytt måste man sluta med något gammalt" – bör laddas ned av mången politiker. Inte minst vore det fint om den kommande regeringen såg till att ögna åtminstone sammanfattningen, förslagen och slutsatserna innan man börjar fila på sin regeringsförklaring och de obligatoriska formuleringarna om olika satsningar mot den psykisk ohälsan.

Det som genomsyrar Kerstin Evelius slutbetänkande är nämligen att det är dags att rensa ut kortsiktiga riktade satsningar på psykiatrin och psykisk hälsa ur den politiska verktygslådan för gott. Den psykiska ohälsan har ökat de senaste 20 åren och det är dags att betrakta den som en av våra stora gemensamma framtidsutmaningar, enligt Evelius. Då krävs att politiska besluten höjer sig några snäpp över det som cynikerna kallar "pressmeddelandepengar".

Många miljarder med oklar effekt

I slutbetänkandet summeras det senaste decenniets psykiatrisatsningar och det landar på en summa runt tio miljarder kronor. Vilka effekter satsningarna har gett är oklart, dessutom finns en uppenbar risk att de olika satsningarna som förstärker ett system skapar problem i ett annat, skriver Evelius och fortsätter:

"Eftersom en systemanalys i allt väsentligt saknats uppstår en uppenbar risk att staten med sin ambition att bidra till att hantera enstaka observerade problem i stället medverkar till att kortsluta lokala och regionala prioriteringar med negativa effekter för enskilda brukare, patienter och medborgare."

Istället för 2000-talets långa rad av punktinsatser och budgetutspel för att mota tillbaka den psykiska ohälsan så vill Kerstin Evelius se att psykisk hälsa blir ett eget politikområde och att det tas fram en tioårig strategi för psykisk hälsa, en strategi med tydliga resultatmål. "För att möta den samhällsutmaning som den växande psykiska ohälsan står för krävs en grundläggande förändring av statens sätt att styra som bygger på en bred systemförståelse och samarbete mellan departement, myndigheter och övriga berörda aktörer." skriver hon och konstaterar att en tioårig strategi har den fördelen att den motverkar "en överdriven brådska inom områden där utvecklingen kommer att ta längre tid eller kräva en strukturell förändring".

Som stöd för den tioåriga strategin bör det inrättas ett tioårigt nationellt forskningsprogram med bred ansats, förutsättningar för tvärvetenskaplig samverkan och solid kunskapsutveckling.

Politiskt utmanande förslag

Utredningens olika förslag landar på en kostnadsökning på 170 miljoner kronor, inga stora summor med tanke på omfattningen av det problem som utredningen vill få bukt med. Men det politiskt utmanande i Kerstin Evelius förslag handlar överhuvudtaget inte om de extra miljonerna, utan att hon anser att den psykiska ohälsan måste motas tillbaka genom ett långsiktigt, uthålligt och brett politiskt arbete – det vill säga en politik som genererar mycket få pressmeddelanden.

Beslutskedja: Nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa

17/12
2015
31/12
2017
12/1
2018
26/1
2018
26/4
2018
10/12
2018
9/1
2019
11/1
2019
20/6
2019
28/11
2019
20/12
2019
4/3
2020
7/5
2020
27/5
2020
14/9
2021

Forrige artikel Déjà vu-läge på socialdepartementet Déjà vu-läge på socialdepartementet Næste artikel Resultatlyft för Altinget Resultatlyft för Altinget
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.