EU trappar upp kampen mot antibiotikaresistens

Förslaget på rekommendationer mot antimikrobiell resistens kommer tillsammans med de åtgärder som föreslås i översynen av unionens läkemedelslagstiftning, som båda lades fram av EU-kommissionen förra veckan.

I båda förslagen handlar det om att finna sätt att trappa upp kampen mot antimikrobiell resistens, och framför allt antibiotikaresistens – något som beskrivs som ett av vårt tids största hälsohot.

– Vi förlorar runt 35 000 liv i EU varje år på grund av antimikrobiell resistens. Det kostar hälsosystemen runt 1,5 miljarder euro varje år. Med tanke på vad antimikrobiell resistens kostar i liv och hälsosystem, behöver vi komma framåt med förslag och vara innovativa, sade EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides när alla åtgärderna presenterades i Bryssel på onsdagen.

Alla måste ombord

I läkemedelsreformen handlar det om att säkerställa en försiktig användning av antimikrobiella läkemedel men också om att stärka miljöriskbedömningen när livsmedel utvärderas – och inte minst om att stimulera utvecklingen av nya innovativa läkemedel.

– Vi måste ha rätt incitament för att övervinna det marknadsmisslyckande som vi har sett [med brist på läkemedel]. Det finns med i lagstiftningen, men vi har valt att också ta fram rekommendationer för medlemsländerna eftersom vi alla behöver arbeta med detta, sade Stella Kyriakides.{{toplink}}Enligt kommissionären räcker det inte att itu med antimikrobiell resistens enbart genom lagförslag.

– Det krävs att medlemsländerna har handlingsplaner, att de har mål, att de arbetar för att öka medvetenheten. Mycket måste göras kring detta och alla medlemsländer måste vara ombord, slog Stella Kyriakides fast.

Konkreta mål

Ett av huvudmålen med rekommendationerna är just att främja en försiktig användning av antimikrobiella läkemedel. Det görs bland annat genom att sätta upp konkreta mål för vad medlemsländerna ska uppnå innan 2030.Bland annat föreslås en minskning med 20 procent av den totala användningen av antibiotika hos människor. Minst 65 procent av den totala konsumtionen av antibiotika ska också 2030 komma från en grupp läkemedel som visar lägre potential för utveckling av antimikrobiell resistens. Dessutom ska försäljningen av antibiotika till djur och fiskodlingar halveras.

EU-kommissionen föreslår bland annat även att länderna stärker sina nationella handlingsplaner mot antimikrobiell resistens och ökar medvetandet om riskerna.

Men liksom i lagstiftningsförslaget handlar det i rekommendationerna också om att komma till rätta med problemet med bristen på ny medicin. Det ska ske genom att öppna upp vägar till nya läkemedel genom att främja forskning och innovation, och att ge incitament till läkemedelsföretagen att ta fram nya effektiva läkemedel.

Svensk prioritet

Frågan om antibiotikaresistens är en prioriterad fråga för Sverige under EU-ordförandeskapet och i en intervju med Altinget i mars sade socialminister Jakob Forssmed (KD) att han hoppades på ett vasst förslag på rådsrekommendationer från kommissionen.

–  Det är viktigt att länder jobbar med det här var och en men att det sker koordinerat tillsammans. Annars riskerar det lokala arbetet att skadas genom att andra inte gör sina insatser, sade han.

Nu ges Sverige chansen att knyta ihop säcken – som ordförande för ministerrådet är det Sveriges uppgift att få medlemsländerna att enas om slutliga rekommendationer i ministerrådet.

– Det är en viktig prioritering för oss att arbeta med detta och som ordförandeland försöka hitta bästa möjliga rekommendationer som alla kan enas kring, sade Jakob Forssmed.{{toplink}}

charlotta@altinget.se