Finanspolitiska rådet: ”Möjligt att vi fått onödiga uppsägningar”

Regeringens finanspolitik ligger i linje med det finanspolitiska ramverket och beslutet att sätta en återhållsam budget för 2024 var rimlig för stabiliteten i svensk ekonomi, skriver Finanspolitiska rådet i den årliga rapporten ”Svensk finanspolitik” som presenterades på måndagen.

Samtidigt hade en mer expansiv politik varit möjlig, menar rådets ordförande Lars Heikensten.

– Man hade kunnat ge regioner och kommuner mer, säger han.

Att räkna upp bidragen årligen, som S och V vill, är Finanspolitiska rådet dock inte övertygade om. När rådet jämfört de statsbidrag som betalats ut med bidrag som räknats upp har de senare varit lägre.  

Rådet tycker däremot att regeringen borde lämna besked om statsbidragen tidigare. Kommunerna och regionerna borde även kunna gå med underskott för att hantera de ekonomiska utmaningarna till följd av en hög inflation, anser rådet. I så fall behöver de frångå de vanliga budgetreglerna och hänvisa till ”synnerliga skäl”, en fråga som under våren även diskuteras i riksdagens konstitutionsutskott.

– Som det är nu så är det fullt möjligt att vi fått onödiga uppsägningar i kommuner och regioner för att det har varit otydligt hur man skulle tolka det här med synnerliga skäl, säger Heikensten.

Finansminister Elisabeth Svantesson KU-anmäldes för att hon uppfattades ha uppmanat kommunerna att bryta mot kommunallagen och gå med underskott. Svantesson menar dock att det inte ligger på henne att ge råd till kommunerna hur de ska hantera sin ekonomi.

– Frågan är uppe till prövning. Vi tror bara att det vore förnuftigt att ha mer av gemensamma principer och tydligare vägledning för hur kommunerna ska tolka det här, där finansdepartementet kan vara en part i diskussionerna, säger Heikensten. 

Kritiska till jobbsatsningar

Utöver kommunernas och regionernas ekonomi har Finanspolitiska rådet i sin rapport även fokuserat på klimatpolitiken, som de menar är obegriplig, och arbetsmarknadspolitiken.

Runt en halv miljon svenskar står utan arbete under en längre tid, enligt rapporten, och Finanspolitiska rådet kritiserar regeringen för att fokusera på bristande ekonomiska drivkrafter som förklaring trots att incitamenten till att arbete har ökat betydligt.

– Vad regeringen gör är ytterst en politisk bedömningen. Vad vi försöker göra är bedömningar av hur det ser ut, säger Lars Heikensten.

I stället för nya jobbskatteavdrag och Tidööverenskommelsen om ett bidragtak hade rådet velat se fokus på bättre matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden och att få fler arbetslösa i yrkesutbildningar.

Lisa Laun är vice ordförande i Finanspolitiska rådet.

– Vad gäller jobbskatteavdraget så uppskattar inte regeringen själv att sysselsättningseffekterna är särskilt stora, och vi tror att det också finns anledning till att även det är en överskattning, säger hon till Altinget.

– Kring bidragstaket ser vi att det ekonomiska biståndet avräknas kraftigt mot alla typer av inkomster och begränsar möjligheten att stapla olika bidrag på varandra. Om man skulle minska barnbidraget till exempel ser vi att de ekonomiska drivkrafterna skulle försvagas för att täckas av ekonomiskt bistånd.

Finanspolitiska rådet föreslår även att styrningen av Arbetsförmedlingen ses över för att skapa en ökad flexibilitet mellan anslagen.

– Till exempel kan man i dag ha pengar kvar på programanslagen för olika insatser men inte tillräcklig personal inom förvaltningsanslaget, säger Laun.  {{toplink}}

miol@altinget.se