Fjärde vågen kan dränka Coronakommissionens slutbetänkande

Under våren kommer slutbetänkande från två stora utredningar som berör svensk pandemihantering. Men coronapandemin är inte över, tvärtom, och det blir svårt att slutgiltigt bedöma den optimala ansvarsfördelningen, pandemieffekten på människor och ekonomi, eller vilket som är den bästa beredskapen.

Nu har årsskiftet skett och 2022 inleds till de flestas pandemitrötta uppgivenhet med en fjärde våg av covid-19. Under måndagen skärpte regeringen och Folkhälsomyndigheten restriktionerna och vi ska återigen hålla oss ifrån varandra, jobba hemma och helst inte vara sociala IRL, och är vi det måste vi hålla oss i små grupper.

Rätt håll

Nu har Sverige och världen levt med coronapandemin i nära två års tid. Men även om svensk pandemibekämpning går åt rätt håll – med hög vaccinationstakt och att den stora majoriteten av befolkningen är vaccinerad – kastar omikron en skugga av ovisshet över framtiden. Hur många vågor av coronaviruset kommer att komma efter denna? Hur många varianter kommer vi vara tvungna att vaccinera oss mot? Hur länge ska vi orka med att leva i ”det nya normala” med avstånd och begränsningar när alla bara vill återgå till ”det vanliga”?

Politisk valårsdramatik

Att 2022 kommer att bjuda på politisk dramatik vet vi redan. Även om de politiska kriserna avlöst varandra de senaste två åren kommer valåret sannolikt att bli en spännande thriller.

De politiska allianserna inför en kommande regering är långt ifrån självklara och många komplikationer kan potentiellt tillstöta innan landets nästa politiska ledning är på plats. Samtidigt ska nuvarande regering – och den kommande – bärga de stora och komplexa samhällsproblem som Sverige står inför och försöka förbättra läget och hitta nya lösningar. Det gäller inte minst hälso- och sjukvårdens underbemanning och dess på många håll utmattade personalstyrka. Till detta kommer en primärvård i organisatoriskt upplösningstillstånd samt patienter som väntar på sin uppskjutna vård och åter andra som väntar i de långa vårdköerna.

Svårt att bedöma helheten

Under vårvintern kommer även ett par stora och ytterst aktuella utredningar med sina slutbetänkanden. Ett av dessa är Coronakomissionens betänkande. Kommissionen, med Mats Melin i spetsen, utreder hur ansvarsfördelningen fungerat under pandemihanteringen. En av slutsatserna ur det senaste delbetänkandet – som uppenbart försvårar Coronakommissionens helhetsbedömning – var att det råder en ”besvärande brist på data som gör det svårare att övervaka pandemin medan den pågår och att fullgott utvärdera pandemihanteringen i efterhand.”

Dessutom kommer Åsa Kullgrens Hälso- och sjukvårdens beredskap (2018) med sitt slutbetänkande från tilläggsdirektivet om att se över hur coronapandemin påverkat krisberedskapen. I direktivet påpekas att ”det svenska samhällets krisberedskap utgår från ansvarsprincipen som innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar under kris- och krigssituationer.”

Men om ansvarsfördelningen redan är otydlig mellan låt oss säga stat, region och kommun – och med de fatala konsekvenser för människors hälsa och liv det haft under coronapandemin – verkar risken vara stor för att ansvarsprincipen slås ut och att kaoset är ett faktum.

Coronakommissionen II

Båda utredningarna har slutredovisningsdatum den 28 februari. Frågan är hur adekvata dessa slutbetänkanden blir med tanke på att krisen fortfarande pågår när de kommer. Ingen kan ännu bedöma vilka de bästa lösningarna på krisberedskap, ansvarsfördelning och pandemibekämpning är eftersom vi ännu inte sett slutet av coronapandemins vågor, varianter och effekter på befolkning och på ekonomin.

Risken är stor att utredningarnas resultat drunknar i den fjärde covidvågen. Man får hoppas att Coronakommissionen och Åsa Kullgren haft någon form av kunskapsutbyte eller dialog för att vässa analyserna... och beredskapen? Kanske kommer det behövas en Coronakommission II.

Beslutskedja: Utvärdering av åtgärderna för att hantera utbrottet av det virus som orsakar sjukdomen covid-19

12/4
2020
3/6
2020
30/6
2020
30/6
2020
15/12
2020
15/12
2020
17/12
2020
28/1
2021
5/2
2021
25/3
2021
3/6
2021
30/9
2021
14/10
2021
18/10
2021
29/10
2021
29/10
2021
2/11
2021
2/11
2021
3/11
2021
3/11
2021
3/11
2021
10/11
2021
12/11
2021
16/11
2021
18/11
2021
11/1
2022
13/1
2022
23/2
2022
25/2
2022
25/2
2022
25/2
2022
25/2
2022
28/2
2022
1/3
2022
2/3
2022
8/3
2022
9/3
2022
6/4
2022

Forrige artikel Är årets sista regeringskris avklarad? Är årets sista regeringskris avklarad? Næste artikel Coronakommissionens insyn borde vara en hygienfaktor för regeringen Coronakommissionens insyn borde vara en hygienfaktor för regeringen
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.