Ge personer med samsjuklighet vården som de behöver

God vård måste finnas tillgängligt tidigt för personer med samsjuklighet. Det skulle kunna leda till att vi sparar oerhört mycket – både i enskildas lidande och i samhällets ekonomi, skriver Conny Allaskog, ordförande Nationell samverkan för psykisk hälsa.

Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) är en samarbetsorganisation för patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. Vi vill att det satsas på beroendevården i takt med att ny kunskap utvecklas, och att man ser beroendet som en behandlingsbar sjukdom. Gamla förlegade, moraliskt nedvärderande attityder måste bort. Vi måste ha en vård där insatser sätts in tidigt för att bryta en destruktiv nedåtgående spiral.

Stora påfrestningar för anhöriga

Sista april gick remisstiden för Samsjuklighetsutredningens förslag till förbättringar av vården för personer med beroendeproblematik och samtidig psykisk ohälsa ut. Förändringarna kommer, om de genomförs, vara en nödvändig ambitionshöjning från samhällets sida. Personer med psykisk ohälsa och beroende har en lång historik av att fara väldigt illa, inte få rätt vård och i värsta fall dö i förtid. Påfrestningarna för anhöriga är stora med små möjligheter till stöd.

Att sjukvården blir huvudman ser vi som ett uttryck för en tro på att det rör sig om behandlingsbara tillstånd där tidiga insatser kan göra stor skillnad. Men minst lika viktigt som en ny ansvarsfördelning och bättre samordning är en förändring av samhällets syn på personer med dessa tillstånd. Det är väl känt att personer med samsjuklighet utsätts för omfattande stigmatisering, både i samhället och inom vården. Intresset för denna patientgrupps behov har varit lågt, såväl hos politiker som hos berörda chefer. Egna satsningar mellan mottagningar och behandlare för att bli den bästa på sitt område, som vi har sett inom cancer- och hjärtsjukvården, är sällsynta.

Ge brukaren inflytande

Utöver attityder som behöver uppdateras så är detta också en fråga om resurser. Många gör ett enormt och viktigt arbete för denna målgrupp, brinner för frågan och går i sitt engagemang utöver vad som krävs av deras roll för att ge hjälp och stöd. Att möta personer i svåra situationer kräver att det finns tid och stöd också för dem som ger vården. Att satsa på att de som möter personer med samsjuklighet får bättre förutsättningar till det, att se till att god vård finns enkelt tillgänglig tidigt skulle kunna leda till att vi sparar oerhört mycket – både i enskildas lidande och i samhällets ekonomi. Nationalekonomen Ingvar Nilssons beräkningar har visat att det rör sig om miljarder.

Samsjuklighetsutredningen har arbetat på ett föredömligt sätt, där man tidigt i utredningen har mött personer med egen erfarenhet av samsjuklighet för att identifiera målbilder att sträva emot. Arbetssättet säkerställer att de förändringar som görs möter de faktiska behoven, och kan användas för att följa upp ifall förändringarna faktiskt gav önskad effekt. En av NSPH:s kärnfrågor är brukardelaktighet och inflytande – att den som insatser inom vård och omsorg riktar sig till får inflytande över hur dessa utformas, både på individ-, verksamhets- och systemnivå. Vi har utvecklat olika metoder för detta, som får alltmer nationell och internationell evidens.

Regeländringar räcker inte

Vi ser fram emot att se utredningens förslag bli verklighet och uppmanar samhällets olika aktörer att satsa på detta område. Men redan i dag finns det lagstiftning som borde innebära att personer med samsjuklighet skulle få den vård de behöver. Det visar att det inte räcker med regeländringar. För att effekterna av förslagen ska bli verklighet krävs också resurser för detta. Utöver det behövs även ett engagemang från regionernas och kommunernas ledningar där man är öppen för metoder som innebär att man bättre lyssnar in sina patienter och visar att man ser skadligt bruk och beroende som ett behandlingsbart tillstånd.

Beslutskedja: Samordnade insatser vid samsjuklighet i form av missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd

22/6
2020
23/6
2020
25/6
2020
28/4
2021
8/6
2021
12/10
2021
25/11
2021
30/11
2021
14/3
2022
28/4
2022
30/4
2022
7/6
2022
31/1
2023
31/1
2023
1/2
2023
2/2
2023
8/2
2023
15/2
2023
22/3
2023
30/5
2023
31/5
2023
20/3
2024

Forrige artikel C: Stoppa oseriösa aktörer från att leka optiker C: Stoppa oseriösa aktörer från att leka optiker Næste artikel Korta de oacceptabla köerna till cancervården Korta de oacceptabla köerna till cancervården
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.