Handling krävs – kriminalisera oskuldsoperationer och oskuldsintyg

I Frankrike behandlas nu ett förslag om att kriminalisera utfärdandet av oskuldsintyg. Detta borde inspirera en svensk justitieminister i en regering som kallar sig feministisk, skriver riksdagens tvärpolitiska nätverk mot diskriminering och våld i hederns namn.

Föreställningar om kvinnors oskuld och kyskhet är kärnan i den hederskultur som det svenska samhället måste bekämpa. I dessa förlegade patriarkala föreställningar måste en flicka som gifts bort vara oskuld, vilket sägs kunna bevisas av att hon börjar blöda vid samlag under bröllopsnatten.

Hederskulturen ger på detta sätt upphov till en marknad av utfärdade ”oskuldsintyg” och ”oskuldsoperationer”, det vill säga kirurgiska ingrepp som åstadkommer en blödning vid samlag.

Nyligen har både tidningen Ottar och Ekot avslöjat att det finns flera privata kliniker som i dag utför sådana operationer. I Ottars reportage beskrivs hur Nab-kliniken varit särskilt aktiv i marknadsföringen av dessa operationer och att kostnaden för ett ingrepp ska ha uppgått till 15 000 kronor.

Otillräcklig markering

Vi ledamöter i riksdagens tvärpolitiska nätverk mot diskriminering och våld i hederns namn har flera gånger på olika sätt uppmärksammat den här frågan. I flera interpellationsdebatter har olika statsråd fått svara på våra frågor om regeringen är beredd att kriminalisera oskuldsoperationer och utfärdande av oskuldsintyg. Beskedet har hittills varit att man inte ser något behov av ny lagstiftning, bland annat eftersom Socialstyrelsen sedan tidigare, i ett särskilt meddelandeblad, uttalat att oskuldsoperationer och oskuldsintyg redan är olagliga.

Men varken Socialstyrelsen eller Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har prövat något sådant ärende. Ingen har kunnat lagföras och ingen läkare har fått sin legitimation indragen. Det omtalade meddelandebladet adresserade inte ens privatpraktiserande kirurger utan vände sig till andra vårdgivare. Och hur en sådan informationstext från en myndighet skulle stå sig som rättskälla i en domstol kan faktiskt inte regeringen säkert veta. Den avskräckande effekten förefaller dessutom ha varit ytterst begränsad.

Mycket olik situation

Regeringen har också hävdat att den svenska sexualbrottslagstiftningen kan vara tillämplig för oskuldskontroller och hänvisade här till ett enskilt rättsfall. Men detta prejudikat handlar om ett övergrepp som en man utförde på sin sambo, alltså en situation som är mycket olik den när en kirurg mot betalning utför ett ingrepp på sitt operationsbord.

Krävs en tydlig lagtext

Regeringen håller med oss om att de här intygen och operationerna ska vara olagliga. Däremot övertygar inte deras argument. I början av året uttalade sig dåvarande jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) i frågan och betonade att en regering alltid måste vara öppen för ny lagstiftning. Det är bra att denna öppenhet finns, men nu krävs handling.

I Frankrike behandlas just nu ett förslag från president Macron om att kriminalisera utfärdandet av oskuldsintyg. Detta borde inspirera en svensk justitieminister i en regering som kallar sig feministisk. I dag debatteras frågan på nytt i riksdagen. Vi förväntar oss att justitieminister Morgan Johansson (S) då ger beskedet att han skyndsamt kommer att ge en utredning uppdraget att formulera en tydlig lagtext som kriminaliserar oskuldsoperationer och oskuldsintyg.

Forrige artikel Regionråd (SD): Regionen måste förbättra tillgängligheten till Bup Regionråd (SD): Regionen måste förbättra tillgängligheten till Bup Næste artikel Saco: Pandemin kräver satsning på studenthälsan Saco: Pandemin kräver satsning på studenthälsan
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.