Holmbergs utredning: Nedprioriterad av regeringen – högprioriterad av MSB

Det civila försvaret förstärks med 800 miljoner kronor i år, enligt den försvarsuppgörelse inför vårändringsbudgeten som regeringen och oppositionen gjorde i veckan. Vilka åtgärder som ska genomföras kommer att utgå från den prioriteringslista som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap lämnade till regeringen i förra veckan.

Men allt handlar inte om att få hundratals miljoner extra i kassan. Utan en av de åtgärder som har allra högst prioritet i arbetet med att stärka det civila försvarets förmåga under 2022, enligt MSB, är att tidigarelägga införandet av en ny struktur för det civila försvaret. Det vill säga att genomföra lagförslagen i Barbro Holmbergs utredning Struktur för ökad motståndskraft som lämnades till regeringen i våras.

Ingen proposition i sikte

Regeringen har dock hittills inte haft för avsikt att lägga fram någon sådan proposition före valet, vilket Altinget har skrivit om. C:s försvarspolitiska talesperson Daniel Bäckström beklagade att det dröjde och Allan Widman (L) konstaterade då, i januari, att det säkerhetspolitiska läget var prekärt.

– Det handlar om att skapa en struktur för att kunna bygga upp det civila försvaret, förslagen i utredningen utgör själva byggnadsställningen, sade han till Altinget.

Från justitiedepartementet och från försvarsminister Peter Hultqvist (S) fick Altinget ingen motivering varför utredningens förslag inte var prioriterade.

I sin rapport till regeringen motiverar MSB varför utredningens förslag är angelägna:

”Ett tidigare införande av en ny struktur för civilt försvar, med utgångspunkt i Utredningen om civilt försvar, skulle undanröja flera osäkerheter som idag finns hos flera myndigheter och andra aktörer om exempelvis ansvar, roller och mandat m.m. Därför föreslår MSB ikraftträdande snarast.”

Myndighet: ”Allt är onödigt otydligt”

Gustav Ebenå är chef för avdelningen Systemanalys, försörjningstrygghet och statistik på Energimyndigheten, en myndighet med en central roll i det civila försvaret. Han anser att en ny struktur, enligt utredningens förslag, skulle göra stor skillnad för Energimyndighetens arbete.

– Utredningens förslag innebär att beredskapsansvaret för de olika delarna på energiområdet – gas, olja, värme och så vidare – blir mer likartat beskrivet. Det blir harmoniserat, tydligt och ensat. Det handlar inte om att ta ifrån Svenska kraftnät något beredskapsansvar, utan att man använder den tydliga strukturen i elberedskapen som finns där, säger han och fortsätter:

– I dag hanteras olika delar på olika sätt och ofta genom gammal lagstiftning. Allt är onödigt otydligt.

Gustav Ebenå instämmer i MSB:s bedömning att det är en angelägen åtgärd att få den nya strukturen på plats.

– Det ger en mycket bättre överblick, bättre styrning och koll på grejerna. Regeringen får en bättre styrförmåga och en högre precision när man vill göra satsningar, säger han.

Skyddsrum och ledningsplatser

Bland de övriga högst prioriterade åtgärderna för att stärka det civila försvarets förmåga, i MSB:s lista, finns bland annat en informationssatsning på att stärka medborgarnas beredskap, inrätta alternativa ledningsplatser, göra försörjningsanalyser och planering med näringslivet samt en satsning på skyddsrum och ett effektivt varningssystem.

MSB.s lista omfattar totalt 760 miljoner kronor. I början av denna veckan kompletterade MSB listan med en motsvarande lista från ett antal myndigheter – inom livsmedel, energi och transporter – med förslag på drygt 1,1 miljarder kronor. 

– I rapporten presenteras en räcka åtgärder, som vi bedömer kommer att få effekt och som kan genomföras snabbt för att stärka det civila försvaret, säger generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka, i ett pressmeddelande.

{{toplink}}

johanna@altinget.se