IOGT-NTO: Skrota förslaget om gårdsförsäljning av alkohol

Inkomna remissvar visar att IOGT-NTO:s syn delas av ett antal remissinstanser. Regeringen kan inte gå vidare med förslaget om gårdsförsäljning, skriver IOGT-NTO.

Af Lucas Nilsson och Magnus Jonsson
Förbundsordförande respektive vikarierande drogpolitisk chef IOGT-NTO

Alkohol är inte som andra varor. Alkoholens konsekvenser drabbar den som dricker genom bl.a. sjukdomar, olyckor och beroende. Alkoholen är också unikt genom att dess skador i stor utsträckning drabbat andra än konsumenten själv genom exempelvis alkoholrelaterat våld och trafikolyckor. Syftet med svensk alkoholpolitik har därför under lång tid varit att begränsa tillgängligheten och utesluta vinstintresset från alkoholförsäljning. Det är en strategi som vilar på väletablerad kunskap, med många års forskning i ryggen. I det är Systembolagets alkoholmonopol ett av de kraftfullaste verktygen för att minska alkoholens skadeverkningar. 

Allvarligt avsteg från svensk alkoholpolitik

IOGT-NTO anser att det inte är möjligt att kombinera gårdsförsäljning av alkohol med Systembolagets detaljhandelsmonopol och gällande EU-praxis. Ett införande av gårdsförsäljning skulle vara ett allvarligt avsteg från svensk alkoholpolitik och riskera Systembolagets detaljhandels­monopol.

Förslaget om gårdsförsäljning skulle innebära att Systembolaget inte längre har ensamrätt på detaljhandel med alkohol, vilket innebär att Systembolaget som monopol riskerar att upphöra. Detta i sin tur skulle öppna upp för privata vinstintressen inom alkoholförsäljningen med ökad tillgänglighet av alkohol som följd. Denna bild delas av flera instanser, bl.a. Brottsförebyggande rådet, Göteborgs tingsrätt och Folkhälsomyndigheten, som lyfter fram den EU-rättsliga osäkerheten som förslaget av gårdsförsäljning medför för det svenska alkoholmonopolet.

Konsumtionen ökar med tillgängligheten

Ökad tillgänglighet till alkohol leder till ökad konsumtion och i slutändan ökade alkoholskador. IOGT-NTO liksom ett antal remissinstanser ser att förslaget om gårdsförsäljning skulle innebära breda och långtgående effekter för folkhälsan, med ökade kostnader för såväl den enskilda individen som samhället i stort. Exempelvis menar Cancerfonden att ”Den restriktiva alkoholpolitik som finns i och med detaljhandelsmonopolet håller tillbaka alkoholkonsumtionen, vilket är cancerförebyggande. Om tillgängligheten på alkohol ökar så ökar konsumtionen, vilket skulle leda till fler cancerfall”. 

Avslutningsvis riskerar ökad tillgänglighet till alkohol att innebära större risk ur ett barnperspektiv. Den ökade exponeringen av alkohol som förslaget möjliggör, medför stora risker för barn och unga vilket lyfts fram av bl.a. Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles­frågor (MUCF).  Socialstyrelsen menar också att fler barn riskerar att drabbas av problem i familjen samt att tvingas bevittna eller utsättas för våld. 

Frågan är större än

Sammantaget visar de inkomna remissvaren till regeringen att frågan är mycket större än gårdsförsäljning av alkohol. I grunden handlar det om ett vägskäl – ett vägskäl om Sverige vill fortsätta med en folkhälsobaserad alkoholpolitik eller om Sverige vill ta avsteg och närma sig en alkoholpolitik som bygger på privatisering där företagsvinster prioriteras över hälsa.  

IOGT-NTO anser att remissvaren tydligt visar att regeringen inte kan gå vidare med förslaget om gårdsförsäljning och att denna tredje utredning i frågan därmed kan arkiveras utan åtgärd.   

Beslutskedja: Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker

16/11
2020
7/12
2021
21/6
2022
31/3
2023
11/4
2023
12/4
2023
18/4
2023
15/5
2023
16/5
2023
17/5
2023
23/8
2023
25/4
2024
5/6
2024
20/6
2024
26/6
2024

Forrige artikel Blodcancerförbundet: Patienter riskerar att dö i väntan på behandling Blodcancerförbundet: Patienter riskerar att dö i väntan på behandling Næste artikel Sex frågor alla cancerpatienter behöver ställa till sin läkare Sex frågor alla cancerpatienter behöver ställa till sin läkare
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.