KD: Barnens rättigheter måste gå före

DEBATT. Vi vill att familjehem oftare än i dag ska kunna ta över vårdnaden eller adoptera ett barn efter en viss tid. Anknytning bör väga tyngre, skriver riksdagsledamöterna Acko Ankarberg Johansson och Pia Steensland (KD).

Acko Ankarberg Johansson (KD)
Riksdagsledamot och ordförande i socialutskottet
Pia Steensland (KD)
Riksdagsledamot och familjepolitisk talesperson
 
 
Lilla hjärtat, Esmeralda, fick inte fylla fyra år. Hennes levnadsöde lämnar ingen oberörd. Ett litet barn som rycktes upp från sin trygghet, från sina familjehemsföräldrar och syskon, det som var hennes familj. Lilla hjärtat hade bott där i hela sitt liv men det bestämdes att hon skulle bo med sina biologiska föräldrar som var främlingar för henne. Tiden som följde ledde fram till det värsta som kan hända, ett barn dör.

Motioner har avslagits

Att sätta barns bästa i främsta rummet innebär att biologiska föräldrars rättigheter får stå tillbaka. Barnkonventionen som blivit svensk lag sedan årsskiftet innebär precis det. Men också andra lagar behöver förtydliganden för att barns bästa ska sättas före föräldrars rättigheter.

Vi har länge krävt förändringar. Den utredning som tillsattes av kristdemokraten Maria Larsson 2012 fullföljdes inte av de socialdemokratiska ministrar som följde efter henne. Våra riksdagsmotioner sedan 2014 i denna frågan har avslagits.

Ett bredare politiskt stöd

Det är obeskrivligt sorgligt att vi först nu ser en möjlighet till politisk samling för en förändring. Flera partier har uttalat och lämnat förslag om förändringar. De yrkanden vi kristdemokrater just nu har under behandling i riksdagen ser ut att kunna få ett bredare politiskt stöd.

Vi är beredda att tillsammans med andra partier hitta såväl de förändringar som kan göras i närtid som de förändringar som behövs långsiktigt för att på riktigt sätta barns bästa i främsta rummet.

Alldeles för lång tid

Vi vill att familjehem ska, oftare än i dag, kunna ta över vårdnaden eller adoptera ett barn efter en viss tid. Anknytning bör väga tyngre i ärenden som gäller placerade barn, särskilt i frågan om var ett barn ska bo. Vårdnadsöverflyttningar behöver göras tidigare än vid tre år. För ett litet barn är tre år alldeles för lång tid. Redan efter ett år bör frågan aktualiseras. Adoption ska övervägas oftare än i dag.

Måste följas upp

Vi nöjer oss inte med att barnkonventionen blir lag, utan den måste årligen följas upp av regeringen och redovisas till riksdagen. Hur går utvecklingen, blir det förändringar? Vilka hinder finns, behövs andra åtgärder eller lagändringar för att kunna sätta barns bästa i främsta rummet? Det går inte att nöja sig med lagstiftning. Den måste också följas upp.

Lilla hjärtat och alla andra barn har rätt att kräva att vi skyndsamt gör de förändringar som är nödvändiga. För Lilla hjärtat är det för sent. Men för alla andra barns skull måste vi gemensamt få till en förändring och se till att den får verkan. Målet måste vara att inget barn ska behöva uppleva det Lilla hjärtat utsattes för.

Beslutskedja: Barnets bästa när vård enligt LVU upphör - Lex Lilla hjärtat

17/3
2020
29/4
2020
30/4
2020
25/6
2020
11/3
2021
11/3
2021
12/3
2021
11/6
2021
15/6
2021
22/6
2021
23/6
2021
3/2
2022
9/2
2022
2/3
2022
22/3
2022
30/3
2022
20/4
2022
19/5
2022
31/5
2022

Forrige artikel RFSU: Behövs svängrum för individuella medicinska bedömningar RFSU: Behövs svängrum för individuella medicinska bedömningar Næste artikel "Sveriges krisberedskap är helt undermålig"
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.