L: EU, ingrip när kvinnors rättigheter hotas

DEBATT. EU bör kanalisera bistånd via organisationer som arbetar för att främja sexuella och demokratiska friheter. Då hamnar inte bistånd hos korrupta makthavare, skriver Said Abdu (L) och Cecilia Elving (L).

Said Abdu (L)
Kandidat till Europaparlamentet
Cecilia Elving (L)
Ordförande Liberala kvinnor

 

De krafter som vill inskränka flickor och kvinnors frihet mobiliserar runt om i världen och vi ser hur repressiva regeringar och lagar drastiskt har försämrat situationen för många kvinnor, barn och utsatta minoriteter.

Sedan Trump tillträdde 2017 har han strypt allt bistånd till organisationer som jobbar med mödravård och utför eller informerar om abort. När USA och andra länder sviker måste EU kliva fram och stå upp för kvinnors och minoriteters rättigheter.

USA påverkar

En rapport från den amerikanska kvinnoorganisationen Change från förra året visar att många hälsoprojekt i Mocambique och Zimbabwe har fått avbrytas på grund på av det indragna biståndet från USA. HIV-kliniker för tjejer i Moçambique och Zimbabwe har minskat sin verksamhet med 90 procent sedan de nya amerikanska reglerna trädde i kraft.

Avskaffa veton

I tider av konflikter och knapphet är det alltid kvinnor och barn som är allra mest utsatta. EU både kan och borde göra mer när kvinnors rättigheter hotas men för att det ska vara möjligt behöver EU dels en effektivare utrikespolitik och EU behöver också ställa krav på de som tar emot vårt bistånd.

Vi, liberaler vill att vetorätten reformeras. EU:s medlemsländer måste eftersträva en så bred enighet som möjligt i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Samtidigt behöver unionen oftare kunna agera snabbare och mer effektivt. Därför krävs att beslutsfattandet förenklas.

Vi vill att EU tar steg emot att avskaffa enskilda länders veton inom utrikes- och säkerhetspolitiken, i första hand vad gäller sanktionsbeslut mot länder som begår brott mot de grundläggande fri- och rättigheterna.

Inget bistånd till diktaturer

De grundläggande värderingar om mänskliga rättigheter och demokrati som gäller inom EU ska även vara vägledande för vårt bistånd. Såväl det svenska som det europeiska biståndet ska ha som överordnat mål att bidra till demokratisering och respekt för mänskliga rättigheter.

Diskussioner kring mänskliga rättigheter, demokrati, sexuella och reproduktiva rättigheter samt HBTQ-rättigheter ska vara centrala med länder som tar emot bistånd, tecknar handelsavtal eller på annat sätt samarbetar med EU. Inget bistånd ska gå till diktaturregimer.

EU bör göra som Sverige

Det har hänt mer än en gång att bistånd som skulle gå till människor i stor utsatthet, istället har utnyttjats av korrupta makthavare. Liberalerna vill öronmärka biståndet till demokratiorganisationer.

Länder är inte alltid önskvärda mottagare av bistånd. Istället behöver EU kanaliseras bistånd via biståndsorganisationer för att undvika att en förtryckande regim nyttjar bistånd för att legitimera sin maktställning.

Organisationer som arbetar i diktaturer för att främja sexuella, kulturella, religiösa och demokratiska friheter får idag bistånd ifrån Sverige men inte från EU. Sverige bör därför verka för att EU öronmärker bistånd till organisationer som verkar för mänskliga rättigheter.

Rösta för frihet

Det kommande valet till Europaparlamentet handlar om så mycket mer än om vilka kandidater som ska representera oss i Bryssel. Det handlar om det vägval som EU måste göra när många länder och internationella organisationer går mot en nationalistisk, auktoritär och kvinnofientlig riktning.

EU ska vara en stark röst i världen för demokrati och mänskliga rättigheter. Därför behöver vi din röst. Rösta för mer frihet och feminism den 26 maj.

Forrige artikel SD Stockholm:  Skrota EU:s fonder och låt miljarderna gå till länet SD Stockholm: Skrota EU:s fonder och låt miljarderna gå till länet Næste artikel SKL: Så får vi fart på omställningen till nära vård SKL: Så får vi fart på omställningen till nära vård
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.