Låt barn och unga välja privata tandläkare

Den snedvridna konkurrensen mellan Folktandvården och privata tandläkare leder till att privata vårdgivare avstår från att bedriva barn- och ungdomstandvård. De stora förlorarna är patienterna. Det skriver Merit Lindberg och Lars Olsson, Privattandläkarna.

Af Merit Lindberg och Lars Olsson
Vd respektive näringspolitisk chef, Privattandläkarna 

Offentligt ägd verksamhet kan underfinansieras eftersom den inte kan gå i konkurs. Den har alltid politikernas uppbackning och skattebetalarnas pengar som evig outtömlig bank. Privat verksamhet däremot måste finansiera sig själv, för annars går företaget i konkurs.

Folktandvården underfinansieras

I Sverige får alla barn och unga avgiftsfri tandvård, så som all annan vård fungerar generellt för befolkningen. Regionerna är skyldiga att säkerställa att alla under 23 år får tandvård och eftersom Folktandvården är offentligt ägd utnyttjar regionerna att de måste utföra viss tandvård genom underfinansiering.

Enligt Tandvårdsutredningen gick Folktandvården med underskott inom barn- och ungdomstandvården i hela 13 av landets 21 regioner. Det är således mer regel än undantag att Folktandvårdens verksamhet går med förlust. Vid behov skjuter de till pengar för att täppa till hålen i budgeten.

Den omfattande underfinansieringen är ett tydligt tecken på en olycklig och orättvis snedvridning av konkurrensen mellan privata och offentliga aktörer. Men det stannar inte där.

Snedvriden konkurrens

Det faktum att lagen om valfrihetsystem (LOV) innehåller en lucka, som innebär att offentlig verksamhet i egenregi inte omfattas av LOV och dess regler om konkurrensneutralitet, gör saken än värre. Den snedvridna konkurrensen har satt sina spår. Allt färre privata vårdgivare vågar ta risken att driva barn- och ungdomstandvård. Andelen privata vårdgivarna inom barn- och ungdomstandvården ökade under början av 2010-talet men har successivt minskat de senaste åren. 2016 var 16 procent av barnen och de unga vuxna listade hos en privat vårdgivare. 2019 var endast 14 procent listade.

Tandvårdsutredningen lyfter även fram att den omfattande administration som följer av ett upphandlingsförfarande hämmar de privata vårdgivarnas verksamhet. Kraven för att bli godkänd som leverantör till regionen kan vara mer omfattande än de krav som gäller anslutningen till det statliga tandvårdsstödet. Det är även svårt att driva verksamhet över regiongränserna, eftersom de skrivna riktlinjer som styr ersättningen inom barn- och ungdomstandvården varierar mellan regionerna.

Reglerna är helt enkelt skrivna för att så mycket som möjligt passa regionens eget tandvårdsföretag. Som med all osund konkurrens är det kunderna, i detta fall patienterna, som är de stora förlorarna. Konsekvensen av den snedvridna konkurrensen blir att privata vårdgivare avstår från att bedriva barn- och ungdomstandvård eftersom det är för riskfyllt, vilket i sin tur leder till längre köer för patienterna.

Ändra LOV

För att privata och offentliga vårdgivare ska kunna konkurrera på lika villkor måste LOV ändras. Den lucka som finns i lagen och som gör att offentlig verksamhet i egenregi inte omfattas av LOV måste täppas till. Först då behandlas alla leverantörer lika. Varje dag som det inte sker är en dag för mycket.

I dag kan vuxna människor välja mellan offentlig eller privat tandvård. Men som ett resultat av den regionala underfinansieringen finns barn och ungas valfrihet bara på pappret. På orter där inga privata alternativ för barntandvård finns tvingas barn och unga att välja enda alternativet – offentligägda Folktandvården.

Varför ska just barn och unga inte få välja tandvård i hela Sverige?

Beslutskedja: Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa

8/3
2018
16/1
2020
6/11
2020
1/3
2021
2/3
2021
11/3
2021
1/9
2021
9/11
2021
9/3
2023
21/6
2023
11/6
2024
31/3
2025

Forrige artikel Verdandi: Sätt stopp för de privata sjukvårdsförsäkringarna Verdandi: Sätt stopp för de privata sjukvårdsförsäkringarna Næste artikel KD: Underlätta för apoteken i glesbygd KD: Underlätta för apoteken i glesbygd
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.