Lagförslag om listning i primärvården får kritik: ”Mission impossible”

Regeringens lagrådsremiss om listning, vårdgaranti och fast läkarkontakt i primärvården är ett ”svagt förslag” och orimligt att genomföra med dagens bemanning, enligt Marina Tuttma, Läkarförbundet. Svensk primärvård är inte i ett läge att ”axa upp” än, menar Karin Rågsjö (V).

Utifrån januariavtalet inledde regeringen en primärvårdsreform och nu har en andra lagrådsremiss presenterats.

Listning och fast läkarkontakt

Denna gång handlar det om att val av vårdgivare i primärvården ska ske genom så kallad listning, och att alla som vill ska kunna få en fast läkarkontakt.

– För den som söker vård kommer det bli enklare att lista sig på en vårdcentral. Där ska du som patient också få välja och få tillgång till en egen, fast läkare, säger socialminister Lena Hallengren (S) i ett pressmeddelande.

– Syftet med regeringens primärvårdsreform är att göra vården mer tillgänglig, patientnära och att öka kontinuiteten, säger hon.

”Personligt ansvar”

Men lagrådsremissens förslag på att listning hos vårdgivare ska vara grunden i primärvården, är ett svagt förslag, anser Marina Tuutma, andre vice ordförande Läkarförbundet och ordförande Svenska Distriktsläkarföreningen.

– Att vara listad hos en utförare är inget nytt. Så är det redan i hela landet, förutom i Stockholm, säger hon till Altinget.

Läkarförbundet vill att patienten istället ska listas direkt hos en läkare.

– Det ger läkaren ett personligt ansvar, möjlighet för relationell kontinuitet och att vi läkare lär känna våra patientens behov. Är man listad på ett hus är risken stor att man fortsätter att bollas runt mellan olika läkare.

”Axa upp”

Oppositionen är för primärvårdsreformen som sådan, men är inte imponerade av lagförslaget.

– Vi kan se att resurserna inte täcker upp för det man förslår i lagrådsremissen, även om det är bra förslag, säger Karin Rågsjö, Vänsterpartiets vårdpolitiska talesperson, till Altinget.

Efter att ha rest runt och pratat med vårdpersonal är Rågsjös uppfattning att personalen inte mäktar med.

– Finns det en primärvård som kan axa upp nu? Nej, det finns inte. Det är en bra tanke, men vi lever i en konstant vårdkris som till stor del beror på personal- och resursbrist, säger hon.

Köerna måste kortas först

Att patienter ska få en effektiv vård i primärvården istället för att åka till sjukhuset tror hon inte är görligt med den kapacitet som finns i dagsläget.

– Och det är jättebra att få en fast läkare, sjuksköterska eller vad man nu behöver. Men om den personen inte är på plats eller nåbar på telefon därför att köerna är så långa, så spelar regeländringen ingen roll.

Vårdgaranti

I lagrådsremissen föreslås även en vårdgaranti som ska gälla där patienten är listad. Patienten har rätt att få kontakt samma dag, och rätt att få en medicinsk bedömning inom 3 dagar hos den legitimerade yrkesgrupp som bäst passar behovet. 

Marina Tuutma anser att detta delvis är ett orimligt förslag.

– Inte utifrån dagens bemanningssituation. På de vårdcentraler som har tillräckligt många allmänspecialister kommer det att gå. 

Att vårdgarantin gäller hos den utföraren där patienten är listad kan fungera, menar hon.

– Men på många vårdcentraler finns det få fast anställda läkare eller enstaka stafettläkare. För alla dem blir det ett mission impossible.

Vad krävs för att det ska gå?

– Att vi överutbildar specialister i allmänmedicin på enheter där det finns god handledarkapacitet så att det på sikt kan bli bättre tillgång på specialister i allmänmedicin i hela landet.

Ge tillbaka uppdrag

Läkarförbundet anser att flera utredningsuppdrag som lastats över på primärvården bör återlämnas till exempelvis slutenvården eller psykiatrin.

– Primärvården mäktar inte med det just nu, det finns ingen kapacitet över. Vi behöver få ägna oss åt det vi är unika på, nämligen att ta hand om oselekterade patienter med oklara symptom samt patienter med komplexa behov.

Beslutskedja: Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården

2/3
2017
7/6
2017
15/12
2017
31/1
2018
24/4
2018
23/5
2018
1/6
2018
15/11
2018
5/6
2019
12/6
2019
26/6
2019
9/1
2020
1/4
2020
2/4
2020
19/5
2020
28/5
2020
28/5
2020
2/6
2020
20/8
2020
31/8
2020
10/11
2020
18/11
2020
24/11
2020
15/1
2021
26/1
2021
28/1
2021
28/1
2021
23/3
2021
29/3
2021
30/9
2021
25/10
2021
3/11
2021
4/11
2021
11/11
2021
14/12
2021
14/12
2021
17/1
2022
31/3
2022
5/4
2022
6/4
2022
28/4
2022
5/5
2022
19/5
2022
23/3
2023
23/5
2023

Forrige artikel Vårdanalys: Få tecken på förbättringar med patientlagen Vårdanalys: Få tecken på förbättringar med patientlagen Næste artikel Så fördelas återhämtningsbonusen till regioner och kommuner Så fördelas återhämtningsbonusen till regioner och kommuner
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.