Lagrådsremiss om idéburen välfärd – följer utredarens förslag

Propositionen är aviserad till den 11 mars. Lagrådsremissen visar att på samtliga punkter, utom en, följer man förslagen från SOU 2019:56, Idéburen välfärd, som överlämnades i december 2019. 

– Att kunna reservera kontrakt till idéburna organisationer förstärker kommuner och regioners möjlighet att välja utförare utifrån ett helhetsperspektiv. Det är ett konkret exempel på vad vi menar med att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Sverige kan bättre och de idéburna kan bidra mer, säger civilminister Ida Karkiainen i ett pressmeddelande.

På en punkt väljer regeringen att inte följa utredarens förslag. Det gäller att de grundläggande EU-rättsliga principerna inte skulle gälla för valfrihetssystem ”som saknar ett bestämt gränsöverskridande intresse”. Regeringen väljer att inte införa något sådant undantag i Lagen om valfrihetssystem, LOV. De väljer därmed att gå på en del tunga remissinstansers rekommendation, exempelvis Konkurrensverket.

– Jag tycker att det i allt väsentligt ser bra ut, för de går på utredningens förslag på alla punkter utom den. Famna har varit pådrivande för att det här ska komma till stånd. Det behövs särskilda regler och en tydlig definition av idéburna aktörer, och det lägger man fram nu, säger Ulrika Stuart Hamilton, generalsekreterare på Famna till Altinget.

Avgifterna viktig fråga

En viktig fråga för Famna är att det inte blir höga avgifter för att registrera sig.

– Det är en fråga vi kommer att bevaka. Vi kommer att träffa relevanta riksdagsledamöter i relevanta utskott. Samtidigt beklagar vi att varken utredaren eller regeringen lade fram ett förslag om en lag om IOP. En sådan skulle behövas för att utveckla samarbetsformerna mellan det offentliga och de idéburna organisationerna. Vi kommer att driva den frågan vidare, säger Stuart Hamilton.

Bredda mångfalden

Karin Liljeblad är branschexpert inom idéburen välfärd på Fremia.

– Jag har bara snabbt skummat den och den verkar i huvudsak följa Samuel Engbloms utredning, och det är viktiga steg för att bredda mångfalden i välfärden. Samtidigt är det så mycket viktigt som ligger gömt i detaljerna, så vi behöver titta på den noggrant innan vi kommenterar mer, säger hon till Altinget.

– Samtidigt är det viktigt att fortsätta jobbet för en mångfald av aktörer. Fremia företräder även andra värderingsstyrda verksamheter, som personalkooperativ. Där kanske en del av överskottet går till medlemmarna, men de är inte som vilken kommersiell aktör som helst. Och även de kan också ha svårt att hävda sig i en upphandling.  

Upp till bevis

David Samuelsson, generalsekreterare för Studieförbunden, är glad efter gårdagens besked.

– Många delar av civilsamhället har jobbat hårt för att vi ska kunna få våra egna villkor i välfärden, så de reserverade kontrakten är till exempel välkomna. Nu får vi bättre möjligheter.

– Den stora återstående frågan är IOP. Säger regeringen att det inte behövs en egen lag så är det upp till bevis. Kommuner, regioner och myndigheter måste visa att de klarar av att bygga långsiktiga partnerskap med de idéburna aktörerna. för det har regeringen sagt att det går, säger han till Altinget.

Vad Lagrådet gör för yttrande och hur regeringen väljer att därefter förhålla sig till detta blir nästa steg. Proposition ska beredas i finansutskottet i april.

anders@altinget.se