LO: Absurt att ha en inbyggd smittspridningsmekanism i sjukförsäkringen

Vi vill inte att människor ska tvingas gå till jobbet för att det är för dyrt att vara sjuk. Det är nu hög tid att regeringen och samarbetspartierna lägger partipolitisk prestige åt sidan, skriver Susanna Gideonsson och Lisa Bengtsson, LO.

Allt fler sluter nu upp bakom LO:s krav att avskaffa karensavdraget permanent. Det är mycket välkommet och inte en dag för tidigt. Pandemin har tydligt blottat svagheterna med ett system där vanligt folk inte har råd att stanna hemma när man är sjuk. Allra mest kännbart har det varit för medlemmarna i LO-förbunden som dagligen möter smittan på sina arbetsplatser i butiker, på äldreboenden och i kollektivtrafiken.

Det här vet naturligtvis politikerna. Ändå har frågan hanterats med en märkbar flathet både innan och under pandemin. För att få stopp på sjuknärvaron och därmed får ner smittspridningen har karensavdraget ersatts med ett schablonbelopp på omkring 800 kronor. Åtgärden har förlängts ett antal gånger det senaste året och gäller nu fram till den 30 september 2021. Vad som händer därefter beror till stor del på hur väl den socialdemokratiskt ledda regeringen lyckas stå upp mot karensivrarna i Centerpartiet och Liberalerna.

Inbyggd smittspridningsmekanism

De som förespråkar karensavdraget brukar framhärda att det hindrar den arbetsovillige från att stanna hemma och därmed ta en gratis ”ledig dag”. Det är ungefär som att straffa alla som har körkort för att några har kört för fort. Många har också varnat för att sjukskrivningarna skulle öka om karensavdraget avskaffades permanent. Båda dessa påståenden saknar belägg, vilket blir extra tydligt om vi jämför med våra nordiska grannländer. Trots avsaknad av karensavdrag finns inga skenande sjuktal eller rapporter om utbrett fusk. Att Sverige i dag är det enda nordiska landet med en inbyggd smittspridningsmekanism i sjukförsäkringen blir därför än mer absurt.

De i störst behov lämnas utanför

Som ett slags kompromiss har regeringen föreslagit att fack och arbetsgivare i varje bransch ska göra upp om karensen i förhandlingar. LO är starkt kritiskt till detta. För det första är det ett samhällsintresse att minska den skadliga sjuknärvaron. När försäkringsskyddet blir beroende av olika gruppers förhandlingsstyrka är risken stor att de som är i mest behov av skydd får de sämsta villkoren. Det handlar om att de med minst förhandlingsstyrka också har de högsta sjukdomsriskerna. I förlängningen riskerar det att skapa ojämlika försäkringsvillkor mellan exempelvis arbetare, tjänstemän och akademiker.

För det andra omfattar inte den aktuella avtalslösningen arbetslösa, föräldralediga och de med osäkra tidsbegränsade anställningar. Med andra ord omfattas inte de som behöver mest skydd.

Avskaffa karensen permanent

Det är hög tid att regeringen och samarbetspartierna lägger partipolitisk prestige åt sidan. Vi har en sjukförsäkring med stora revor som kommer att ta lång tid att reparera. Men att avskaffa karensavdraget helt borde vara en enkel sak att genomföra. Vi vill inte att människor ska tvingas att gå till jobbet därför att det blir för dyrt att vara sjuk. Vi vill inte att andra ska smittas och vi vet att villkoren skiljer sig åt mellan olika yrken. Det gäller nu och det gäller efter pandemin. Därför måste karensen avskaffas permanent – inte ersättas av ett nytt krångligt regelverk.

Forrige artikel Studenter måste ges förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden Studenter måste ges förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden Næste artikel Röda korset: Människors olika utsatthet är krisberedskapens blinda fläck Röda korset: Människors olika utsatthet är krisberedskapens blinda fläck
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.