Meddelarskydd utökas – fler får läcka till media

INSYN. Regeringen lägger nu fram förslaget att bygga ut dagens meddelarskydd. Även anställda i privat men offentligt finansierad vård, skola och omsorg ska ha rätt att lämna uppgifter till media.

Enligt förslaget, som ska granskas av juristerna i Lagrådet, kommer den som arbetar i offentligt finansierad men privat driven vård, skola och omsorg att få samma meddelarskydd som anställda i offentliga verksamheter. Syfte är att öka insynen i verksamheten.

Det innebär bland annat att man har rätt att anonymt lämna uppgifter om arbetsplatsen eller företaget till media, att arbetsgivaren inte får efterforska vem som har lämnat uppgifterna och inte heller utsätta uppgiftslämnaren för repressalier.

Uppgifter som det råder tystnadsplikt kring ska dock inte omfattas av lagen och inte heller personer i företagsledande ställning. Enligt planerna ska den nya lagen träda i kraft den 1 april 2017.

Brett stöd

Förslaget, som bygger på en utredning som initierades av den borgerliga regeringen, har varit på gång en tid. I våras uppmanade också konstitutionsutskottet regeringen att snabba på med ett skarpt lagförslag. Regeringens planer har ett brett stöd i riksdagen, dels genom att allianspartierna står bakom det, dels genom att regeringen har gjort upp med Vänsterpartiet i frågan.

Regeringen har också tillsatt en utredning som granskar om meddelarskydd ska utökas till i flera privata, men offentligt finansierade verksamheter, som exempelvis färdtjänst och kollektivtrafik. Den utredningen ska vara klar i maj nästa år.

Forrige artikel "Förslaget om ny stopplag ren valtaktik" Næste artikel Medicin mot överdos kan delas ut till missbrukare
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.