MP: Är det verkligen löjeväckande med grundlagsskydd för transpersoner?

Är det verkligen löjeväckande med ett explicit skydd av transpersoner i grundlagen? Det frågar sig Ulrika Westerlund (MP), hbtqi-politisk talesperson och Jan Riise (MP), ledamot av konstitutionsutskottet. 

Miljöpartiet deltog, som alltid, i Stockholm Pride. För att visa att Pride handlar lika mycket om kamp som fest, visade vi att deltagande förpliktigar genom att presentera politiska förslag i samband med paraden.

Vi lyfte behovet av att inte bara kämpa för nya reformer och fler rättigheter, utan att också stärka skyddet för rättigheter som redan vunnits.

I de högervindar som blåser i Europa, liksom här i Sverige, visade vi på flera exempel där rättigheter som redan vunnits nu raseras eller hotas. Exempel på detta är i Italien där homosexuella föräldrar fråntas sina föräldraskap, Polen – där ”hbtqi-fria zoner” infördes men även här i Sverige där SD hotar ”riva upp” den nya könstillhörighetslag som vunnit majoritet och påverkar människors rättigheter.

Därför behövs grundlagsskydd 

Vi pekade på behovet av skydd för de rättigheter som berör äktenskap, rätten att ändra juridiskt kön och rätten till föräldraskap till våra barn. Och det är för den enskildes rätt grundlagen finns och ger det starkaste skyddet en lag kan ge. Därför lyfte vi behovet av grundlagsskydd.

Vårt förslag ledde på sina håll till raljanta svador från bland annat Expressens ledarsida som ironiskt förslog att det kanske vore på sin plats med en femte grundlag, ”förordningen för allmänt fluff”. I samma anda skrev Smålandsposten en ledartext, men verkar på allvar ha trott att Miljöpartiet velat göra den nya könstillhörighetslagen till en ny grundlag.

Det är förstås hedervärt att nämnda ledarsidor manar till försiktighet med grundlagen, vi i Miljöpartiet delar den uppfattningen. Men det verkar som att viljan att vifta bort hbtqi-politik i detta fall trumfade att faktiskt ta del av vårt förslag.

Borde inte vara kontroversiellt 

Vårt politiska förslag för att i grundlagen stärka rättigheter hbtqi-rörelsen kämpat för kokar ner till en mening: ”Vi vill inkludera könsidentitet och könsuttryck i de delar av grundlagen som rör diskriminering och delaktighet”. Inte någonstans föreslås att könstillhörighetslagen ska ”bli grundlag” eller att en femte förordning ska införas.

Det som faktiskt föreslås är att inkludera könsidentitet och könsuttryck i rättigheter som redan är en del av grundlagen, där frågor om kön och minoriteter berörs. Det handlar om paragraferna om skydd mot diskriminering och att det allmänna ska verka för delaktighet och jämlikhet. Detta borde inte vara kontroversiellt.

En konsekvens av könstillhörighetslagen bör vara inkludering, inte nya förordningar, och vi skrev dessutom själva hur ett sådant tillägg skulle kunna tolkas:

”Ett sådant tillägg i grundlagen borde innebära ett skydd av rätten till äktenskap, rätten att ändra juridiskt kön och rätten att vara föräldrar tillsammans, oavsett föräldrarnas kön”. 

Vi vill gå till handling

Alla andra diskrimineringsgrunder förutom könsidentitet och könsuttryck finns redan med i regeringsformen i 1 kap, 2 §. Är detta också löjeväckande, eller är det just explicit skydd av transpersoner i grundlagen som är larvigt? 

Vi välkomnar en debatt om hur vi faktiskt kan ta fram politik för att stärka hbtqi-parsoners rättigheter i stället för raljanta felläsningar. Vi har meningsfränder i riksdagen, även inom Tidö-gänget, och vi vill gå till handling. 

Forrige artikel Utan privata aktörer stannar vården Utan privata aktörer stannar vården Næste artikel KD: Tidig upptäckt kan hindra fler män från att insjukna i prostatacancer KD: Tidig upptäckt kan hindra fler män från att insjukna i prostatacancer
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.