Nu ska ”sinnessjuka” bort från norska lagar

Norska lagar ska ses över och rensas från ord som bidrar till att stigmatisera och diskriminera personer med funktionsnedsättning.

Af Silje Sjursen Skiphamn
Nischredaktör Altinget Helse

”En person som är sinnessjuk, sinnessvag, medvetslös eller i en liknande störning av sitt sinnestillstånd är skyldig att ersätta den skada som han orsakat”, står det i ”den sinnessjukes ansvar” i skadeståndslagen.

Nu har Sosialistisk Venstreparti (SV) fått majoritet i Stortinget för att se över lagstiftningen i syfte att få bort förlegade och stigmatiserande begrepp som ”sinnessjuk” och ”sinnessvag”.

– Vi vill ha en lagstiftning som inte använder diskriminerande och kränkande ord, säger Freddy André Øvstegård, ordförande i arbets- och socialutskottet och en av personerna bakom förslaget.

Han påpekar att SV länge har kämpat för att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) ska införlivas i norsk lag.

– En del av det borde också vara att modernisera själva språket i lagen och inte använda föråldrade termer som ”sinnessjuk”, säger Øvstegård.

I lagstiftningen finns flera andra exempel: 

  • Förmyndarskapslagen: ”Intressebevakning kan vid behov utdömas för en person som har fyllt 18 år och som på grund av psykisk sjukdom, inklusive demens, utvecklingsstörning, rusmedelsanvändning, allvarligt spelberoende eller allvarligt nedsatt hälsotillstånd, inte kan tillvarata sina intressen.”
  • Arvsrätten: ”Ett testamentariskt förordnande är ogiltigt om testatorn på grund av psykisk sjukdom, demens, berusning eller annan psykisk funktionsnedsättning vid tidpunkten för prövningen inte hade förmåga att förstå eller bedöma förordnandet.”
  • Brottsbalken: ”Den som är under 15 år vid tidpunkten för gärningen är inte straffrättsligt ansvarig. Detsamma gäller den som vid tidpunkten för gärningen är sinnessjuk på grund av starkt avvikande sinnestillstånd, allvarlig medvetandestörning eller höggradig mental retardation”.

Legitimerar diskriminering

Förslaget diskuterades i stortinget förra veckan. Enligt rekommendationen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor finns det en majoritet för förslaget.

Øvstegård är inte förvånad över att SV får stöd av en enig kommitté.

– Nej, egentligen inte. Jag tror inte att folk har varit medvetna om det, och när man är det är det svårt att säga nej till att göra något åt det, säger han.

Diskrimineringsombudsmannen ställer sig också bakom SV:s förslag.

”Språket skapar en verklighetsuppfattning och fördomsfulla föreställningar vidmakthåller stigmatiseringen och legitimerar i viss mån diskriminering av personer med funktionsnedsättning”, skriver JO i sitt remissyttrande.

Inte enkelt

Både SV och de andra partierna som står bakom förslaget är tydliga med att avsikten med översynen inte är att ändra lagarnas innehåll. En rent språklig granskning är dock inte så enkel, enligt kultur- och jämställdhetsminister Lubna Jaffery (Ap).

I ett brev till arbetsmarknads- och socialutskottet om  förslaget skriver hon att det är ”viktigt att språklig modernisering av lagstiftningen sker som en del av mer sammanhållna processer inom respektive område, där det också bedöms om det finns behov av väsentliga förändringar i regelverket”.

Ministern håller med om att lagstiftningen kan innehålla olycklig och föråldrad terminologi på flera områden, men:

”Att bedöma vilka begrepp som bör ersättas i enskilda lagar, och inte minst vilka begrepp som kan och bör användas för att ersätta begrepp som kan uppfattas som stigmatiserande eller diskriminerande inom det enskilda området, är dock ingen lätt uppgift", skriver hon.

Måste göras noggrant

Jaffery påpekar att en kommitté har tillsatts för att överväga införlivandet av CRPD i norsk lag. Kommittén ska också bedöma om det finns en konflikt mellan norsk lag och konventionen och om det finns behov av att ändra lagstiftningen för att följa konventionen.

Freddy André Øvstegård har tagit del av ministerns svar om att en översyn av lagstiftningen kan bli krävande.

– Vi är medvetna om att det inte nödvändigtvis är okomplicerat, men det finns ingen anledning att inte göra det när ordvalet är så stigmatiserande som det är, säger han.

Texten är en bearbetad översättning från Altinget.no.

Forrige artikel Tidigare riksdagsledamöter som avled 2023 Tidigare riksdagsledamöter som avled 2023 Næste artikel Hon får äldreomsorgsfrågorna i V Hon får äldreomsorgsfrågorna i V
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.