Omtag kring smittskyddslagen – handlingsprincip utreds

Borde Sverige införa en handlingspricip i smittskyddslagen? Det ska en ny utredning svara på. Samtidigt begränsas den pågående utredningen om författningsberedskap.

Den nuvarande smittskyddslagen visade sig vara otillräcklig under pandemin när det handlade om olika restriktioner för att stoppa smittspridningen. Lösningen blev en lång rad tillfälliga lagar och en pandemilag, som bland annat möjliggjorde deltagartak på allmänna sammankomster. 

{{toplink}}

För att slippa liknande ad hoc-lösningar vid nästa globala hälsohot tillsatte den dåvarande regeringen en utredning om framtida författningsberedskap. Utredare Lars Hedengran ska slutredovisa i höst, under torsdagen beslutade regeringen att begränsa uppdraget och tillsätta en ny utredning.

Coronakommissionen kritisk

Handlingsprincipen innebär att det är bättre att agera på den begränsade kunskap man har i stället för att vänta in kunskap och beprövad erfarenhet. En av Coronakommissionens slutsatser var att åtgärderna i början av pandemin var för passiva och att den nuvarande smittskyddslagstiftningen skulle kunna vara en orsak, eftersom den vilar på beprövad erfarenhet.

– Vi vill undersöka om det är lämpligt att ändra på det och hur en sån princip ska kunna se ut,  sade socialminister Jakob Forssmed (KD) när utredningen presenterades på en pressträff under Almedalsveckan.

Alla smittskyddsfrågor, som till exempel inreseförbud, provtagning och begränsningar av folksamlingar, samlas i en ny utredning. Förutom handlingsprincipen ska utredaren också ta fram underlag för en ny strategi för nationell pandemihantering. I uppdraget ingår också att utreda smittskyddsläkarnas organisatoriska placering och ett nationellt samordningsansvar för vårdhygienfrågor.

Utredare inte klar

Till Altinget säger Jakob Forssmed att tilläggsdirektiv till Lars Hedengrans utredning inte är ett alternativ.

– Vi bedömer att det skulle bli ett för stort uppdrag. Den var redan tyngd av ett stort beting och då gjorde vi så att vi samlade ihop smittskydd med handlingsprincip och pandemiberedskapen. Det blir en bra helhet att utreda.

Den ursprungliga utredningen får behålla frågorna om smittbärarpenning och smittskydd på särskilda boenden. 

Vem som ska utreda smittskyddet är inte klart, men utredningen ska slutredovisas senast 28 februari 2025.

Uppdatering 7/9: Utredare blev Jan Albert. Läs mer här

Beslutskedja: Författningsberedskap inför framtida pandemier

2/9
2021
31/5
2022
16/11
2022
26/5
2023
30/6
2023
1/9
2023
1/9
2023
19/9
2023
29/2
2024

Forrige artikel Folkhälsomyndigheten kan splittras igen Folkhälsomyndigheten kan splittras igen Næste artikel S vill räkna upp statsbidrag med inflationen – SKR: ”Viktigt steg” S vill räkna upp statsbidrag med inflationen – SKR: ”Viktigt steg”
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.