Patientens valfrihet i vården hotas av lagförslaget

Vi vill uppmana Sveriges sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson att avvisa utredningens förslag om obligatorisk behovsbedömning. Låt oss i stället arbeta för en effektiv och behovsbaserad digital vård utan att offra patientens valfrihet i vården. Det skriver Peter Sjöstedt och Katarina Wettin, Capio Närsjukvård.

Af Peter Sjöstedt och Katarina Wettin, Capio Närsjukvård
specialistläkare i allmänmedicin, Regional Medicinsk Chef, Capio Närsjukvård respektive specialistläkare i allmänmedicin, Chief Medical Operations Officer, Capio Närsjukvård

Vi som specialistläkare i allmänmedicin delar analysen och målsättningarna i den nyligen presenterade promemorian "Effektiv och behovsbaserad digital vård". En särskild och högre ersättning för digital vård som genomförs av en vårdgivare registrerad i en annan region än patienten (så kallad digital utomlänsvård) undergräver regionernas möjlighet att prioritera sjukvårdsresurserna så att de gör bäst nytta för de mest behövande. Att sträva efter en mer tillgänglig, samordnad och behovsbaserad vård är avgörande för framtiden.  

Vi är bekymrade

Däremot bedömer vi att förslagen inte kommer att leda till de önskade resultaten och vi är allvarligt bekymrade över förslaget om så kallad behovsbedömning av digitala kontakter. Bedömningen ska vara obligatorisk och gälla alla digitala kontakter, alltså även när du som patient till exempel vill ta digital kontakt med din läkare för att förnya ett recept eller stämma av någonting kring din behandling.

Digitala kontakter skall särskiljas från andra vårdkontakter och hanteras centralt av någon annan än den du vill kontakta, för att bedöma om en digital kontakt ska få lov att ske. Att tvinga patienter till denna försvårande omväg via en annan vårdgivare underminerar principen om valfrihet i vården och vi ser inte att det är förenligt med intentionen i gällande sjukvårdslagar och utredningen om “Effektiv vård”. Ett sådant krav skulle aldrig accepteras i andra kontakter. Vid telefonkontakt skulle det innebära att du var tvungen att först ringa en annan vårdgivare för att få godkänt att ringa till din vårdcentral. 

Denna väg har redan beträtts i de regioner som valt att införa 1177 Direkt utformat som en tvingande och centralt bemannad digital kommunikationsplattform. Effekterna av detta införande har nyligen debatterats i Svenska Dagbladet. Promemorian förespråkar denna metod som ett sätt att lösa en lagstadgad behovsbedömning. 

Förslaget kommer inte uppnå sitt syfte

Att särbehandla patientens val av kontaktväg är diskriminerande när försvårande krav ställs på just digitala kontakter. Vid vissa funktionsvariationer kan digital kontakt vara det lättaste, tryggaste eller enda sättet för en patient att själv kunna ta kontakt med sin vårdgivare. 

En centraliserad bedömningsprocess kommer skapa onödigt dubbelarbete och fördröjningar. Därutöver hindras kontinuiteten i vårdkontakten när bedömningen utförs av annan part. Kontinuitet är en av de mest välbelagda faktorerna för medicinsk säkerhet.

Slutligen konstaterar vi att förslaget inte kommer att uppnå sitt syfte, nämligen bättre kontroll över regionernas utgifter för digital utomlänsersättning. Genom att i stället undanta digitala kontakter från reglerna för utomlänsersättning skulle detta lösas helt, utan negativa konsekvenser för patienterna. Det är även möjligt att endast avstå från att genomföra förslaget. Att inte ändra något alls vore trots allt mindre skadligt.

Vi vill uppmana Sveriges sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att avvisa utredningens förslag om obligatorisk behovsbedömning. Låt oss i stället arbeta för en effektiv och behovsbaserad digital vård utan att offra patientens valfrihet i vården.

Forrige artikel Forssmed: Så ska regeringen stoppa antibiotikaresistensen Forssmed: Så ska regeringen stoppa antibiotikaresistensen Næste artikel Patienterna har inte råd att vänta på att hjärtsjukvården blir likvärdig i hela landet Patienterna har inte råd att vänta på att hjärtsjukvården blir likvärdig i hela landet
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.