Primärvårdens okända systemfel

Endast en av tjugoen regioner i Sverige – Region Stockholm – ger sina vårdcentraler mandat att själva avgöra hur många invånare de kan ta ansvar för, skriver Andreas Thörneby, styrelseledamot Svensk förening för allmänmedicin och specialist i allmänmedicin, Närhälsan Kinna vårdcentral.

Af Andreas Thörneby
Styrelseledamot Svensk förening för allmänmedicin och specialist i allmänmedicin, Närhälsan Kinna vårdcentral.

Ett flygbolag får inte chansa med säkerheten och fylla ett flygplan med fler passagerare än det har kapacitet för. Om en rörläggare tog på sig fler arbeten än han hade möjlighet att utföra, eller började slarva för att hinna med, skulle han betraktas som oseriös. Även jurister, snickare, elektriker, frisörer och andra tjänsteproducenter förväntas avgöra hur många kunder de kan ta emot; tillräckligt många för att gå runt, tillräcklig få för att kunna göra jobbet på ett säkert och tillfredsställande sätt.

En näringsrörelses ansvar för att definiera sitt åtagande är en grundprincip i all seriös tjänsteproduktion. Den motsatta omständigheten, att ett flygbolag, en rörläggare eller en frisör vore skyldig att ta emot ytterligare kunder när det är fullt, är omöjlig att tänka sig.

Sveriges primärvård bedrivs till största delen av vårdcentraler som har avtal med en region enligt Lag (2008:962) om valfrihetssystem 8 kap 3 §. och Hälso- och sjukvårdslag, HSL (2017:30) 7 kap 3 §. Invånarens val av primärvårdgivare kallas listning. Åtagandet för den valda vårdcentralen är betydande: förpliktelse att ansvara för invånarens hela grundläggande sjukvårdsbehov, i stort sett utan avgränsningar, och en skyldighet att tillhandahålla en namngiven fast läkarkontakt enligt Patientlagens 6 kap 3§.

Grundförutsättningen för att en vårdcentral skall kunna uppfylla sitt åtagande är att kapaciteten motsvarar antalet listade invånare och deras skiftande behov. Det är samtidigt väl känt att småskaliga vårdcentraler har nöjdare patienter och medarbetare. Socialstyrelsen definierade 2022 ett nationellt riktmärke för fast läkarkontakt i primärvården till en specialistläkare i allmänmedicin per 1 100 invånare. Motsvarande riktlinje saknas ännu för övriga nödvändiga yrkesgrupper, men riktmärket ger en fingervisning om att det, valfrihet i all ära, inte är acceptabelt att betrakta en aldrig så populär vårdcentrals (eller allmänläkares) kapacitet som oändlig.

Bara en region har listningstak

I Hälso- och sjukvårdslagen framgår att utföraren får begränsa antalet listade patienter och därmed ta ansvar för patientsäkerhet, kvalitet och tillgänglighet. Regionen får avslå begäran endast om det finns särskilda skäl. En aktuell, ännu inte publicerad, kartläggning av samtliga regionernas vårdvalssystem visar att endast en region – Region Stockholm – medger att vårdcentralerna tar detta ansvar och beslutar om listningstak.

I de tjugo andra regionerna är verksamhetsbeslutade listningstak tidsbegränsade och starkt villkorade, ibland med formuleringar om regionens avsikt att ha en ”restriktiv hållning till listningstak”, som i Region Jönköping och Region Östergötland.

Annorlunda uttryckt: majoriteten av regionerna tvingar i dag flygbolagen att lasta sina flygplan med obegränsat antal passagerare, oavsett konsekvenserna. Ansvaret för primärvårdens kapacitet flyttas därmed från regionen till de enskilda verksamheterna (och medarbetarna), i praktiken ett undvikande av det ansvar som regionen har enligt lag. Tanken är att populära vårdcentraler skall expandera, men utan hänsyn till vårdgivarens reella förutsättningar att växa framstår det som cyniskt och aningslöst.

Tänk om för tillgänglighetens skull

De flesta vårdcentraler öppnar mycket riktigt i områden med redan goda förutsättningar eftersom få vårdföretagare vågar starta en verksamhet i områden med eftersatt primärvård och förväntade rekryteringssvårigheter under rådande omständigheter.

Möjlighet till verksamhetsbeslutade listningstak är till synes en liten fråga, men frånvaron av denna möjlighet bidrar till de problem med tillgänglighet, kontinuitet, kvalitet, patientsäkerhet, arbetsmiljö och ojämlik geografisk fördelning som ses inom primärvården i Sverige. Jag uppmanar er, politiker och tjänstemän i tjugo av Sveriges tjugoen regioner, att tänka om. Även primärvårdens patienter i hela landet förtjänar att möta verksamheter som tar, och ges möjlighet att ta, ansvar för dem.

Forrige artikel Rehabiliteringsvården är inte jämlik i dag Rehabiliteringsvården är inte jämlik i dag Næste artikel Det nya EU-förslaget hotar våra små och stora läkemedelsföretag Det nya EU-förslaget hotar våra små och stora läkemedelsföretag
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.