Psykologerna: Ta ungas oro för klimatförändringarna på allvar
Det är hög tid att ta ungas klimatångest och klimatförändringarna på allvar. Med stöd i psykologisk kunskap kan situationen bli bättre, skriver Psykologförbundets ordförande Kristina Taylor och Psykologer för hållbar utvecklings ordförande Jonas Mosskin.
Af Kristina Taylor, ordförande Psykologförbundet och Jonas Mosskin, ordförande Psykologer för hållbar utveckling
Många unga i dag är extremt oroade över klimatförändringarna och känner ett stort svek från beslutsfattare och vuxna som de upplever inte gör tillräckligt för klimatet, visar en studie från Universitetet i Bath i Storbritannien. Det är hög tid att ta ungas klimatångest och klimatförändringarna på allvar. Med stöd i psykologisk kunskap kan situationen bli bättre.
Psykologin kan bidra med insikter och verktyg kring beteendeförändringar och attitydförändringar relaterat till klimatet och till miljövänligt beteende hos individer, grupper och organisationer. Psykologer och andra beteendevetare behöver samarbeta tvärvetenskapligt och integrera beteendevetenskap med kunskap från andra discipliner.
- Ta ungas klimatångest på allvar. Integrera känslornas roll i det pedagogiska arbetet om hållbar utveckling.
Att öka barns och ungas medvetenhet om natur och klimat kan vara en stor utmaning. Här behöver vuxna sluta att ”beskydda” barn från den kris som pågår och i stället arbeta för att stimulera barns förmåga till mental styrka inför hoten. Om unga kan få stöd att vara aktiva samhällsmedborgare tillsammans med andra kan de bli medvetna om klimatförändringarna utan att överväldigas av negativa känslor.
- Uppmuntra till samhandling. Ge en realistisk bild av klimatförändringarna och identifiera vad som kan göras enskilt och tillsammans.
Insatserna civilsamhället gör för att mobilisera sig och hantera klimatkrisen behöver omfatta även barn och unga. Studier visar också att socialt splittrade samhällen har sämre psykisk uthållighet och styrka. Att delta i grupper och att hjälpa andra kan stärka den egna psykiska hälsan. Det ger även förtroende för att hjälp kommer att finnas när man själv är behövande.
- Beteendeförändringar kräver visioner.
Klimatkrisen behöver politiska visioner
Psykologin kan bistå med redskap för perspektivtagande, för att tydliggöra framtida konsekvenser och överbrygga överdrivet fokus på nuet, och med förhandlingskunskap för att överbrygga egenintresse i klimatförhandlingar. När personer i maktposition talar klarspråk kring klimatkrisen bidrar det till förändrade attityder.
Det individuella perspektivet är otillräckligt både för att förklara krisen och för att kunna lösa den. Klimatkrisens lösning är även en utmaning som rör ledarskap, koordinering och kollektiv handling. Det behövs politiska visioner. På vilket sätt ska vi skapa ett nytt samhälle? Hur ser framtiden ut när vi lever mer klimatvänligt?
Replik: Styrelsen i Neuro Stockholm har omprövat sitt beslut
Reumatikerförbundet: Låt inte kroniskt sjuka hamna sist i kön
