PWC: Låt Sverige bli föregångare på preventivt präglad vård

Henrik Schildt
Branschexpert hälso- och sjukvård, PWC
Jon Arwidson
Branschansvarig hälso- och sjukvård, PWC

 

Långa vårdköer, inställda operationer och brist på kvalificerad personal. Sjukvården står i dag för många tuffa utmaningar i kombination med en teknisk utveckling som går i ett rasande tempo. Med ett vårdsystem som är satt under hårt tryck är det viktigare än någonsin att resurserna används så klokt som möjligt. Att i större utsträckning än i dag arbeta förebyggande, är sannolikt det mest effektiva sättet att använda vårdens resurser. 

Prevention handlar om att förhindra att sjukdom uppstår hos en frisk individ eller förvärras hos en person med sjukdom. Det är en investering med god avkastning som kan innebär stora besparingar för individen, vårdsystemet och samhället. Men enligt en WHO-rapport från år 2014 uppskattas att endast 3-4 procent av den offentliga vårdens resurser är riktade till prevention. Det finns alltså en tydlig obalans mellan begreppen hälsa och sjukvård när vi talar om hälso- och sjukvård. 

Effekten kommer dröja

Att ställa om till ett mer preventivt inriktat vårdsystem kommer med regionernas ordinarie budgetcykler att enbart ses som en kostnad. Effekter kommer i de allra flesta fall att visas först efter en längre tid (mer än 10 år), men oavsett tidsperspektivet måste prevention ses som en investering i hälsa. Vinster med ökad prevention kommer inte enbart att märkas inom hälso- och sjukvården, utan även i andra sektorer som påverkas av en minskad ohälsa. Exempelvis genom sänkta kostnader i sjukförsäkringen, där ohälsa leder till stora kostnader på grund av sjukskrivning eller förtidspension (sjuk- eller aktivitetsersättning).

Viljan finns hos folket

Vi på PWC lät nyligen Kantar Sifo genomföra en enkätundersökning tillsammans med bolagen Abbvie, Apoteket, Roche diagnostics och Tamro. Resultaten visar att svenska folket har en stark vilja att förbättra sin hälsa med preventiva åtgärder, men att vården saknar ändamålsenliga processer för att möta denna efterfrågan.

Mer än hälften av respondenterna skulle vända sig till vården om de ville förbättra sitt allmänna hälsotillstånd. Men endast en tredjedel anser att vården i hög utsträckning är engagerad i att förebygga sjukdomar. Resultaten från undersökningen visar särskilt att patienter med vårdkrävande diagnoser som ledvärk/artrit, hjärtkärlsjukdomar eller psykisk ohälsa kan besöka vården mer än elva gånger per år. Här kan moderna tekniska lösningar för vård på distans och självmonitorering minska behovet av fysiska besök.

Undersökningens resultat visar tydligt att vi vårdtagare vill få kontinuerlig uppföljning av vår hälsa, sjukdom och behandling och att vi även är intresserade av att använda ny teknik för att själva mäta och följa vår hälsa. Nära fyra av fem är dessutom villiga att dela med sig av egeninsamlade hälsodata till sin vårdgivare. Samtidigt kan vi konstatera att det i dagsläget saknas såväl medicinska riktlinjer som it-tekniska och informatiska förutsättningar för att kunna använda denna data. Arbetet försvåras även av nuvarande lagstiftning, som inte är i takt med teknikutvecklingen och därför bromsar utvecklingen.

En miljard till prevention

Statliga medel i form av en “transformationsmiljard” skulle stimulera övergången till ökad prevention. Vi ger här förslag på fem områden att starta med och som efter utvärdering kan ligga till grund till vad som bör införas på bred front.

1. Tänk utanför vårdboxen och skapa förutsättningar för andra aktörer att bidra till ökad prevention. Med ett sjukvårdssystem under press är det naturligt att fokusera på att hantera ett ansträngt nuläge. Det kan åstadkommas genom att parallellt erbjuda tjänster inom prevention på platser där människor befinner i vardagen. Till exempel kan hälsokontroller, labbprov och enklare röntgenundersökningar genomföras i samband med ett besök i en butik, på ett apotek eller av andra nya nischspelare.

2. Koppla samman vård- och sjukförsäkringssystemen för att skapa ekonomiska incitament för regionerna att korta köerna. Sjukvårdens kostnader är låga sett i förhållande till samhällskostnaderna för exempelvis psykisk ohälsa och smärtproblematik. Diagnoser som ofta drabbar personer i arbetsför ålder och som inte sällan innebär långa sjukskrivningar. Då kostnaderna i socialförsäkringssystemet inte drabbar regionerna saknas ekonomiska incitament för att korta köer och för rehabiliterande åtgärder.

3. Etablera vuxenvårdscentraler (VVC) för en jämlik och förebyggande verksamhet för vuxna individer. VVC skulle kunna realiseras med BVC som modell och erbjuda systematiska hälsokontroller baserade på relevanta blodanalyser och ett antal medicinskt validerade fysiologiska analyser som EKG och/eller blodtryck med mera. Verksamheten skulle med fördel kunna hanteras av aktörer utanför den traditionella vården, men bör upphandlas enligt det fria vårdvalet av regionerna.

4. Ge patienten egen läkemedelskontroll genom att kombinera en förskrivning av ett läkemedel med en tillhörande app. Ett problem med läkemedelsbehandling är att många patienter inte får effekterna utvärderad på ett systematiskt sätt eller med långa intervall. Nu finns nischade (CE-märkta) appar där effekter och/eller symtom av patientens läkemedel kan loggas i realtid. Detta ger patienter kunskapen att förstå vad som påverkar hur de mår och vilka kombinationer av mat, motion och läkemedel som fungerar bäst för ökat välbefinnande.

5. Använd patientens data genom att ta fram ett kunskapsunderlag för hur patientens egeninsamlade data kan nyttjas i vården. I framtiden kommer allt mer hälsorelaterad data att genereras utanför vårdgivarnas väggar. För att kunna använda sådan information krävs nya medicinska riktlinjer som styr om/hur individens egeninsamlade data ska användas för diagnos och behandling.

Övergången ett gemensamt

Om myndigheter och företag gemensamt tar ansvar för att genomföra denna transformation finns goda möjligheter för Sverige att bli en föregångare inom en preventivt präglad sjukvård. Förutsättningarna finns, om vi bara använder dem på ett effektivt och balanserat sätt. Vi tror att det kan vara helt avgörande för om vi ska lyckas bibehålla den höga standard vi förväntar oss av svensk hälso- och sjukvård i dag och i framtiden.

debatt@altinget.se