Regeringen skyndar inte på lustgasutredning

Det blir ingen snabbreglering av lustgaspatroner. I stället får flera myndigheter i uppdrag att informera om riskerna, i väntan på den pågående utredningen. ”Lagstiftning ska göras noggrant”, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) till Altinget. 

Vid årsskiftet gick Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson ut och krävde att utredningen som bland annat tittar på om det ska införas en åldersgräns för lustgas ska skyndas på, eftersom bruket av lustgas som berusningsmedel ökar. 

{{toplink}}

Utredningen ska vara klar i oktober och socialminister Jakob Forssmed säger till Altinget att det inte är aktuellt med ett tidigare slutdatum. I stället får flera myndigheter ett gemensamt informationsuppdrag.

– Utredningen sitter nu och det är ett rätt grannlaga uppdrag att få fram ett grannlaga regelverk, så det är inte så lätt att snabba på den delen. Lagstiftning tar tid och det ska göras ordentligt och det är i väntan på detta som vi ger det här uppdraget. 

Kommunala beslut

Läkemedelsverket via Giftinformationscentralen, Folkhälsomyndigheten och länsstyrelserna ska informera om riskerna med att använda lustgaspatroner från till exempel gräddsifoner för att berusa sig. Läkemedelsverket blir samordningsmyndighet. 

Flera kommuner har också valt att införa regler för tillfällig försäljning i sina lokala ordningsstadgar. Stockholm kommer att ta beslut den 20 mars gällande bland annat Medborgarplatsen. Samtidigt höjs röster för att narkotikaklassa lustgasen. Lars Rottem Kragnes, politiskt sakkunnig hos Centerpartiet och ledamot i Södermalms stadsdelsnämnd tycker inte att den lokala ordningsstadgan räcker.  

”Att narkotikaklassa lustgas är ett möjligt verktyg. Det kanske är dramatiskt men vi behöver se över om det är tekniskt möjligt och praktiskt genomförbart”, skriver han i ett mejl till Altinget och fortsätter: 

”Utredningen ska vara klar under hösten men jag är orolig för att fenomenet får växa och etablera sig om regeringen väntar ytterligare ett år eller i värsta fall ännu längre innan man ser till att sätta stopp för marknadsföringen och ge polis, ordningsvakter och fältassistenter fler verktyg”.

Ingen tidsvinst

Jakob Forssmed tycker att det är bra att kommunerna tar egna beslut, men vill vänta in utredningens förslag på reglering innan han tar ställning till andra förslag om till exempel narkotikaklassning. 

– Det finns ju legitima användningsområden och det måste man ta in i det här. Vi ser inte att vi skulle kunna skynda på det här speciellt mycket genom någon annan typ av process, säger Jakob Forssmed. 

Läkemedelsverkets generaldirektör är nöjd med regeringens beslut.

– Det är ett bra uppdrag och vi är väldigt nöjda så här långt, det här har gått fort. Det behöver göras mycket i den här frågan och vi kan göra en viktig informationsinsats, säger Björn Eriksson.

Tre miljoner kronor avsätts för 2023. Uppdraget ska slutredovisas 1 mars 2024.

Beslutskedja: En trygg uppväxt utan alkohol, tobak och nikotinprodukter

11/7
2022
29/12
2022
15/3
2023
31/10
2023
27/2
2024
25/3
2024
17/4
2024
16/5
2024
30/8
2024

Forrige artikel Ytterligare ett vårdupprop mot Tidöavtalet Ytterligare ett vårdupprop mot Tidöavtalet Næste artikel Karlsbro kliver på i sista stund i luftkvalitetsförhandling Karlsbro kliver på i sista stund i luftkvalitetsförhandling
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.