Replik: Region Västra Götalands kritik mot regeringen saknar grund

Att regeringen inte skulle lyssna på regionerna stämmer helt enkelt inte, skriver sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i en replik.

Regionföreträdare i Västra Götaland efterfrågar satsningar på hälso- och sjukvårdens beredskap. De nämner den särskilda satsningen i vårändringsbudgeten om 50 miljoner kronor för att förstärka hälso- och sjukvårdens försörjning av sjukvårdsprodukter. Men det är långt ifrån den enda satsningen som gjorts.

Altingets gratis nyhetsbrev

72 miljarder till vården

Regeringen arbetar sedan flera år tillbaka med att stärka hälso- och sjukvården som en del av den civila beredskapen. Totalt avsätter regeringen närmare 72 miljarder för hälso- och sjukvården, exklusive pandemirelaterade kostnader, för innevarande år. Satsningarna på hälso- och sjukvårdens roll i det civila försvaret uppgår till cirka 1,7 miljarder. I tillägg till det kommer de generella statsbidragen.

{{toplink}}

Med propositionen Totalförsvaret 2021–2025 som grund arbetar regeringen intensivt med en rad reformer och åtgärder. Låt mig nämna några av dem.

Sedan 2018 lämnar staten bidrag till regionerna för deras arbete med hälso- och sjukvårdens beredskap. För 2024 har Socialstyrelsen fått i uppdrag att fördela 448 miljoner kronor. Vidare har regionerna sedan 2022 fått en miljard kronor i bidrag för att öka lagerhållningen av vissa prioriterade läkemedel. Regeringen stärker det arbetet genom att uppdra åt statliga myndigheter att ta fram kunskapsunderlag, vägledningar eller annat stöd till hälso- och sjukvården.

Regeringen har under 2021–2024 lämnat cirka 50 uppdrag till statliga myndigheter som rör utvecklingen av hälso- och sjukvårdens beredskap. Socialstyrelsen har till exempel i uppdrag att fortsätta köpa in och lagerhålla sjukvårdsprodukter som behövs för traumavård och så kallad CBRN-utrustning till ett värde av högst 500 miljoner kronor under 2024. Så sent som den 19 april gav regeringen ett uppdrag till Socialstyrelsen och Försvarsmakten att vidareutveckla samverkan mellan militär verksamhet och civil sjukvård.

Regionernas och kommunernas ansvar

Det är dock viktigt att komma ihåg att enligt lag är det sjukvårdens huvudmän, regionerna och kommunerna, som med stöd av de statliga myndigheterna, och i vissa fall med bidrag från staten, behöver vidta konkreta åtgärder i arbetet med att höja förmågan inom hälso- och sjukvården.

Vi är alla överens om att hälso- och sjukvården måste fungera, både till vardags och i händelse av kris och krig. Att regeringen inte skulle lyssna på regionerna i det arbetet stämmer helt enkelt inte. Som sjukvårdsminister har jag löpande dialog med regionföreträdare på olika nivåer. Dels i samband med den pågående officiella regionturnén som går till samtliga regioner under mandatperioden, dels då jag alltid tackar ja till inbjudningar att tala med regionföreträdare om relevanta ämnen. Det är ett kontinuerligt utbyte med regionerna för att öka dialogen med sjukvårdens huvudmän.

Forrige artikel Två av tre anser att Sverige är för svaga i EU Två av tre anser att Sverige är för svaga i EU Næste artikel Gränshinder inom Norden är som småsten i skon Gränshinder inom Norden är som småsten i skon
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.