Replik: "Tobaksfakta skadar folkhälsan"

REPLIK. Den statligt finansierade lobbyorganisationen Tobaksfakta ger förvirrade och kontraproduktiva policyförslag. Om snus vore tillåtet inom EU skulle fler än 300 000 personer kunna undvika sjukdom och förtida död varje år, skriver Patrik Strömer, generalsekreterare för Svenska snustillverkarföreningen.

Patrik Strömer
Generalsekreterare Svenska snustillverkarföreningen

Under decennier var det rökningen som ansågs vara problemet och cigarettindustrin som var fienden för Tobaksfakta. Men i dag?

När vi från Snustillverkarföreningen är medvetna om den historiska belastningen från amerikanska cigarettföretag och därför är noga med att hålla oss till vetenskapliga fakta och offentlig statistik, så kan inte Tobaksfakta låta bli att selektera studier, fabricera egna siffror och (medvetet?) blanda ihop allting i en salig röra. Alla märkligheter i artikeln går inte att bemöta utförligt, utan jag får i stället koncentrera mig på kärnfrågan.

Kontraproduktiva policyförslag 

För att kunna lösa ett komplext och svårt problem, krävs det att man definierar det. Redan på den punkten misslyckas den statligt finansierade lobbyorganisationen Tobaksfakta, nu senast genom debattartikeln från Göran Boëthius och Hans Gilljam.

Genom att de själva inte vet om det är rökning, snus, tobak eller nikotin de är emot, blir deras policyförslag inte bara spretiga och förvirrade utan i flera fall kontraproduktiva och ökar risken för att människor fortsätter med ett skadligt beteende, nämligen rökning.

Svenskt föredöme 

Det är väl känt att länder där rökare har tillgång till nikotinprodukter med avsevärt lägre hälsopåverkan också är de exempel som visar hur man bäst minskar rökningen. Svenska män 30-44 år snusar mest och var först i världen med att nå WHO-målet om högst fem procent dagligrökare, alltså precis det som Tobaksfakta säger sig vilja uppnå. Inget av de länder som Tobaksfakta brukar ange som föredöme (Turkiet, Australien, Bhutan, Irland, Turkmenistan, etcetera) är i närheten av liknande positiva siffror.

Harmlöst njutningsmedel

För mig som representant för Svenska snustillverkarföreningen är snus inte ett problem, i sak är det ett relativt harmlöst njutningsmedel för vuxna. Men det är faktiskt också ett sätt att minska antalet människor som röker. Man önskar att Tobaksfakta kunnat ta till sig den offentliga statistik som finns tillgänglig. Vilken annan förklaring än snus finns till att svenska män röker så lite?

Internationellt finns ett stort och ökande intresse för Sverige. Hur kommer det sig att svenska män drabbas minst i EU av rökrelaterade sjukdomar som lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (Kol)? Varför röker svenska män minst i EU? Varför är Sverige det enda landet i EU där kvinnor röker mer än män? Om det enbart beror på folkhälsopolitiken så saknas förklaringen till skillnaden mellan män och kvinnor.

Men om snuset förs in som förklarande faktor blir bilden väldigt tydlig för alla som inte har ideologiska skygglappar. Om snus vore tillåtet inom EU och européerna använde tobak på samma sätt som i Sverige, det vill säga fler snusare än rökare, så skulle fler än 300 000 personer undvika sjukdom och förtida död varje år. Detta verkar inte Tobaksfakta gilla.

Bättre folkhälsa

Från Svenska snustillverkarföreningens sida är vi stolta över att snus är en månghundraårig svensk tradition som bidrar till bättre folkhälsa. Detta är Tobaksfakta emot, med hjälp av skattepengar som används direkt för att påverka politiker. När ska denna hälsoskadliga, tragiska fars få ett slut?

Forrige artikel Replik: Försäkringskassan Replik: Försäkringskassan "snyggar inte till" siffrorna Næste artikel Slutreplik: Slutreplik: "Okunskap om LSS-gruppen"
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.