Riktade statsbidrag minskar
VÅRBUDGET. Regeringen minskar de kritiserade riktade statsbidragen. Men merparten av minskningen beror på minskat flyktingmottagande och Sveriges kommuner och landsting ser många problem med bidragen.
Kommuner och landsting får bidrag från staten dels genom generella statsbidrag, dels riktade statsbidrag. Regeringen har lovat att minska detaljstyrningen av offentlig sektor och en del i detta är att ha en mindre andel riktade statsbidrag då dessa är förknippade med en viss uppgift som ska utföras enligt särskilda villkor som bestäms av regeringen.
Migration ligger bakom
Bidragen kopplade till asylsökande och nyanlända har ökat kraftigt de senaste åren och beräknas öka även 2017 och uppgå till 38 miljarder kronor. Men därefter beräknas dessa bidrag successivt minska till 16 miljarder kronor år 2020.
I vårändringsbudgeten för 2017 finns riktade statsbidrag till förlossningsvård, social barn- och ungdomsvård, barnpsykiatri, utsatta skolor och gymnasieskolans introduktionsprogram. Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting, SKL, pekar på svårigheterna med dessa.
– Det är bra med pengar men det är kortsiktiga satsningar för 2017 och 2018, sedan vet vi inte vad som händer, säger Annika Wallenskog till Altinget.
Wallenskog menar att det blir svårt att planera för kommuner och landsting. När det gäller bidragen till social barn- och ungdomsvård blir det extra svårt då det är flera restriktioner förknippade med bidragen.
– Samtidigt som bidragen gäller under kort tid får bidragen inte gå till bemanningspersonal, säger hon.
Vet inte vilka som får
Ett annat problem gäller satsningen på utsatta skolor. Bidragsfördelningen utgår från skolornas resultat.
– Det gör att kommunerna ännu inte vet vilka skolor som kan få bidragen, säger Wallenskog.
Wallenskog hade föredragit att regeringen istället hade fördelat pengarna till kommunerna genom generella statsbidrag. Hon exemplifierar med de extra så kallade välfärdsmiljarderna som kommuner och landsting har erhållit sedan 2015 och som ska täcka ökade kostnader för migration men där kommuner och landsting själva får välja hur pengarna används.
– Det är den typen av bidrag man vill ha, säger Wallenskog.
Sveriges kommuner och landsting, SKL, har länge drivit frågan om minskad detaljreglering av kommuner och landsting. I det ingår att staten ska minska andelen riktade bidrag.
Inte ändamålsenligt
SKL har ifrågasatt om det är ändamålsenligt med en stor mängd riktade statsbidrag. SKL menar att de satsningar som är förknippade med statsbidragen ofta är initialt underfinansierade och efterhand kostnadsdrivande samtidigt som resultaten av satsningarna i många fall är tveksamma. De satsningar som görs bör vara selektiva, framåtsyftande, genomtänkta och förankrade.
Här vill regeringen lägga statens pengar
