Rutinfrågor ska hjälpa akutsjukhuspersonal att göra orosanmälningar om barn

Region Skåne har infört en ny metod på flera av sina akutsjukhus för att underlätta för personalen att göra orosanmälningar vid misstanke om att barn far illa.

Metoden kallas för child check och kommer ursprungligen från Nederländerna. Den går ut på att akutpersonalen frågar alla vuxna patienter som kommer till akutmottagningen om det finns barn i hushållet. Om svaret är ja och att den vuxne patienten bedöms ha någon av tre riskfaktorer – svår psykisk ohälsa, missbruk eller förgiftning eller våld i nära relationer – ska socialtjänsten informeras. 

Verkställa anmälningsplikt

Det är det tvärprofessionella Barnskyddsteamet i Region Skåne som 2019 påbörjade projektet Child check.

– Ett av barnskyddsteamets huvuduppgift är att stödja vårdpersonal att verkställa sin anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen, säger Louise Laurell, överläkare inom barn- och ungdomsmedicin och medicinskt ansvarig inom barnskyddsteamet på Skånes universitetssjukhus, till Altinget.

Sedan child check införts har orosanmälningarna från akutmottagningen i Lund tredubblats. Politikerna i hälso- och sjukvårdsnämnden har nu bestämt att permanenta metoden.

Varför är det viktigt att införa child check?

– Därför att det, utifrån de erfarenheter som jag och många andra inom hälso-, sjukvård och tandvård har, och som Socialstyrelsen påpekat, finns problem med underanmälan från vårdpersonal till socialtjänsten vid oro för att barn fara illa, säger Louise Laurell.

Varför är det så?

– Vi inom sjukvården utbildas till och är vana vid att utsätta patienter för ingrepp och undersökningar som kan vara besvärliga, eller till och med integritetskränkande.

– Men att fråga om våld, missbruk och hemförhållanden är vi ovana vid, och många tycker att det är svårt.

Enligt Laurell är det socialtjänstens ansvar att ’’skydda barn’’, men sjukvårdens ansvar att upptäcka missförhållanden, anmäla oro, samt ”göra medicinska bedömningar och behandla”.

Mer utbildning krävs

Enligt Louise Laurell får barnskyddsteamet mängder med frågor kring detta och olika utbildningar görs.

– Det behövs mer utbildning och träning kring detta. Myndighetssamverkan är svårt. Övning ger färdighet.

Forskning i Nederländerna på resultatet av metoden visar att rutinfrågorna fungerar väl och att myndigheterna har lyckats hitta fler barn som är i behov av hjälp.

– Och man ska komma ihåg att det kan vara en direkt livräddande insats att ställa dessa rutinfrågor. Om det görs en anmälan om oro för dessa barn i ett tidigt skede kan sociala myndigheter erbjuda familj och barn stöd innan det går för långt. I bästa fall kan anmälan hindra att ett våldsutsatt barn senare dyker upp som patient på barnakuten.

Frågas ”för lite”

Erik Ulnes på Rädda barnen påpekar att det i flera legitimerade yrkesroller som läkare och sjuksköterskor redan finns en anmälningsplikt.

– De ska anmäla, till skillnad från privatpersoner som endast bör anmäla, säger Erik Ulnes till Altinget.

– Det finns även liknande metoder i andra instanser där sjukvården använder sig av rutinfrågor, exempelvis inom elevhälsan och på mödravårdscentraler, säger han.

Han tycker att det är positivt att Skåne inför child check.

– Det är viktigt att ställa rutinfrågor kring barn, våld och försummelse. Det frågas generellt för lite om de här sakerna. Många gånger visar socialtjänstens utredningar att det funnits vuxna kring barnet som under många år känt oro men inte tagit det vidare.

Finns det någon risk för att socialtjänsterna blir översvämmade av orosanmälningar som man inte hinner med att hantera?

– Många kommuner rapporterar att de har stora utmaningar med att ge stöd till barn som är utsatta, men det ska inte hindra att det anmäls när det finns fog.

– Brist på anmälningar och information är snarare ett stort problem vilket kan göra att utredningar drar ut på tiden. Om det kommer in anmälningar med kompletterande information kring utsatta barn kan det skapa en tydlighet och underlätta deras arbete.

marie@altinget.se