Så vill KD skrota regionerna: ”Förändring tar kraft”

https://vimeo.com/646124702

Acko Ankarberg Johansson (KD), vårdpolitisk talesperson och socialutskottets ordförande, berättar varför Kristdemokraterna hoppade av tidigare regionutredningar på 2010-talet. Nu vill KD helt skrota regionerna, totalrenovera svensk sjukvård och låta staten ta huvudansvaret för styrningen.

Ett av huvudnumren på Kristdemokraternas riksting i Norrköping i helgen var en sjukvårdsproposition som partiet kallar Århundradets sjukvårdsreform.

Avskaffa regionerna

Sjukvårdspropositionen är ett omfattande förslag på hur svensk sjukvård kan reformeras genom att avskaffa regionerna och i stället låta staten bli huvudman för sjukvården.

Varför vill ni göra en så stor sjukvårdsreform just nu?

– Jag tycker att coronakommissionen och hela pandemin har visat att vi har en sjukvård som presterar bra, men en organisation som gör att de hade kunnat presterat bättre om den sett annorlunda ut, säger Acko Ankarberg Johansson (KD), vårdpolitisk talesperson och ordförande i socialutskottet, till Altinget.

 

Enligt KD är grundproblemet att Sveriges 21 självstyrande regioner i praktiken har lett till 21 olika sjukvårdssystem.

– Vi behöver ha en mer sammanhållen sjukvård till hela befolkningen så att det blir jämlikt.

Mäktar med

Men coronapandemin är inte över utan verkar tvärtom gå in i en ny fas med ökad smittspridning. Samtidigt kämpar sjukvården med att hitta sätt att beta av den uppskjutna vården som varit en konsekvens av pandemin.

KD:s sjukvårdsreform skulle innebära ett gigantiskt systemskifte och ta åratal.

Mäktar svensk sjukvård med en sådan stor reform just nu?

– Förändring tar kraft, så är det. Men vi behöver göra en förändring nu, och den kommer att märkas, säger Acko Ankarberg Johansson.

Hon påpekar att regeringspartierna är överens om att landet åtminstone behöver gå från 21 till sex regioner.

– Det är inte fruktbart att fortsätta att ha 21 självstyrande regioner samtidigt som vi lägger på en massa nationell styrning. Det gör vården ineffektiv och det gör det svårt med ansvarsutkrävandet.

– Vi behöver ett sammanhållet system.

I väntan på att reformen är på plats har partiet tagit fram en detaljerad handlingsplan som bland annat innehåller förslag på att inrätta en nationell vårdförmedling, ta fram gemensamma standarder och tekniska specifikationer och förslag på hur primärvården kan byggas ut. 

”Reform åt båda hållen”

Enligt Acko Ankarberg Johansson skulle en statligt styrd sjukvård vara en ”reform åt båda hållen” och totalt sett innebära mindre styrning att färre styrande beslut behöver fattas.

– Staten tar över huvudansvaret och fastställer de nationella principerna.

– Det ger större utrymme för den lokala professionen att bestämma hur man utvecklar den goda nära vården. Likaså på sjukhusen som själva ska få bestämma hur man utvecklar verksamheten och allt annat som finns där, säger hon.

Flera tidigare regionutredningar

Regionsammanslagningar har redan utretts flera gånger runt 2010, men då hoppade KD av förhandlingarna.

– De tidigare utredningarna fokuserade inte på sjukvårdens behov, säger Acko Ankarberg Johansson, som själv satt med i utredningarna.

– De fokuserade mest på det regionala utvecklingsansvaret. Och det var skälet till att vi sa nej till dåvarande förslag därför att det inte byggde på sjukvårdens behov. Men vår sjukvårdsproposition är en reform som just tar sikte på vad sjukvården behöver.

Forrige artikel Riksrevisionen ska granska vårdens väntetider Riksrevisionen ska granska vårdens väntetider Næste artikel Hallå där Désirée Pethrus – ”Solidaritet med övriga delar av landet” Hallå där Désirée Pethrus – ”Solidaritet med övriga delar av landet”
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.